Skogsturken
1. Vad fan har han på sig?
2. Stört roligt när snubben skriker fore efter Skogsturken blivit träffad.
3. Hur mycket anabola har snubben skjutit?
4. Fick han reda på vem som kasta?
5. (Sist men inte minst) Hur kan man bli förbannad för att man får en frisbee på sig när man hänger på en frisbee-golfbana?
Hey hoe lets go!
Blev festligt med Josie, bror och Brent igår. Vin på O´Learys (nej, dom visade inte Hammarbymatchen visade det sig), drinkar hos bror och sedan Solidaritet (ehhh, hata sånna ställen). Det var roligt. Det var dans.
Råkade fortsätta prata engelska när jag satte mig i taxin. Taxichaffisen kunde inte engelska. Det hela blev väldigt konstigt. Men hem kom jag. Somnade med sminket på och en chipsskål i famnen.
Idag blev det Sex and the city 2. Helt ok. Givetvis inget mästerverk, men väntar man sig det är man helt fel ute. Den är värd att se bara för alla outfits.
Gröööööönan
Personalfest på Grönan igår. Femkamp och alkoholintag. Det lag jag var teamleader för kom sist. Jag tar inte ansvar för det. Skoj var det iaf.
Mustasch spelade. Det var mycket svennebanan rockare på Grönan. Mycket intressant att titta på dessa.
Svenssonismen
Jag har konverterat till Svenssonismen. Jag är svennebanan personifierad. Jag hatar det.
Det är fan i mig bara Volvo, villa och vovve som saknas. Kan tyckas mycket, men egentligen inte.
Jag undrar vad som hände? När slutade jag vara svår och kaosartad? När slutade jag hata samhället och dess normer? När i helvete blev jag den som följde normerna och sakta med säkert blev prydlig och ordentlig?
Visst fan pissar jag kärnfamiljen i käften fortfarande och kan för allt i livet inte förstå tjusningen med köttfärssås och spaghetti. Men jag måste kanske ändå acceptera att rebellen i mig sakta men säkert håller på att dö ut?
Syrianen klippte min lugg käpprätt åt helvete idag. Egentligen borde jag ha blivit lite sur men jag blev nästan lite tillfredsställd. För jag ser alldeles jävla knäpp och skev ut. Inte vanlig alls. Och det är ju alltid nåt.
Tack tack Fat Mat för att du fixade över musiken från poden till datorn. Du ska få något fint en dag.
Slentrian in my heart
Nils undrar vad som har hänt med bloggen. Jag vet liksom inte?
Jag har inte riktigt tid eller inspiration.
Det händer inget extraordinärt jag kan skriva om. Det händer inget nytt jag kan skriva om. Jag är så pass lycklig att jag inte kan använda bloggen som en klagomur längre (förrän jag blir full och sentimental).
Mitt liv är ett liv i slentrian och det är fan inte speciellt fresch att läsa om.
Vad har jag exempelvis gjort idag? Hmm, jag har jobbat. Sen har jag letat en väska åt min lillebror i 3 timmar. Sen har jag käkat middag på NK. Sen har jag handlat frukost. Sen har jag betalt räkningar. Sen har jag handlat extremt många hårprodukter från en engelsk sida på nätet. Och nu sitter jag här och skriver nonsens.
Same old. Same old.
Nåväl, jag får försöka framkalla lite kaos så ni vet att jag lever.
Bifogar sunkigt bildbevis på att jag är levande.
Men det är ju så jävla galet stort!
Belle & Sebastian till Popaganda.
Det är så jävla stort. Det är så galet jävla mega stort. Det är en av de största musikhändelserna i Sverige i år. Legender. Jag är lyrisk.
Det är så jävla stort. Det är så galet jävla mega stort. Det är en av de största musikhändelserna i Sverige i år. Legender. Jag är lyrisk.
Galet bra musiksommar.
Awesomeness.
When we get sad, we stop being sad and be awesome instead. True story!
- Barney Stinson
SUIT UP!
Burning hot!
Sara bjöd in till picknic vid Örby Slott. Stekte oss i solen hela dagen. Vilket har resulterat i sönderbränd rygg samt ett helt galet sträck på mitten av smalbenet/vaden då jag var för lat (och tjock) för att ta av mig dom så jag drog bara upp dom. Ser inte klokt ut.
Sen fixade Christian middag. Mina små gulliga sambosar är så härligt händiga och husliga. Fint att åka dit och bli ompysslad. Drack två glas vin och bestämde mig för att jag hade solsting och behövde omedelbar sömn.
Hem, dusch, soffa, somnade.
(Hann äta två piggelin också)
Inte lika fint idag. Tråkigt. Fast det betyder att jag utan dåligt samvete kan läsa en bok och dricka obscena mängder kaffe i min soffa utan att få dåligt samvete.
Episkt
Ipoden shufflade så fabulöst fram en av mina favvolåtar från den tragiska sommaren 2008. Från kanske den mest spelade skivan under den tragiska sommaren 2008.
Jag grät nästan en liten tår där jag satt på en trasig bänk på centralen.
Jag har lagt upp det tidigare men jag känner att en påminnelse alltid är på sin plats.
Bestraffning
Jag blev precis uppfylld av ett sådant ett extremt självhat att jag tänker straffa mig själv med att gå ut på balkongen och tvinga i mig ett helt ciggpack i sträck samtidigt som jag måste lyssna på musik i mina hörlurar där endaste den vänstra luren funkar (det är nog den värsta tortyren jag kan tänka mig).
Ingen ska ju komma här och säga att jag inte är en fena på bestraffning.
Fy fy fy Hanna vad du tänkte onda tankar alldeles nyss. FYYYYY!
Här ska det straffas.
Kanske lär jag mig att älska mig själv igen någon gång i framtiden.
Who could possibly save, Save us from madness? Love is the common name, Again we depend on the one to blame.
Jag brukar säga att jag inte är frisk. Andra säger att jag är sund.
Men jag tror fan inte att jag är det. Iaf när det inte kommer till punkten "gå-vidare-i-livet". Jag gör det med sådan enkelhet att jag ibland skrämmer mig själv. Går vidare. Låter det gamla vara glömt. Poff! Borta. Det har aldrig hänt.
Exempel. Jag blir dissad. Aotch. En dag senare är det glömt och förlåtet. Jag kommer inte ihåg. Jag fattar inte vad som hände. Och skulle jag mot all förmodan ha varit lite ledsen vid tidpunkten för dissandet så förstår jag inte alls varför. Poff.
Min lägenhet brann ner. Poff. Sen har jag raderat hela mitt liv fram till den punkten. Inklusive den jag var som person. Poff. Hej å hå. Jag kommer inte ihåg vad som hände innan dess? Levde jag ens innan dess? Kände jag något innan dess?
Jag kommer inte ens ihåg hur det känns att vara kär. Jag vet att jag har varit det på riktigt. Men jag kommer inte ihåg hur det känns.
Jag vet ingenting. Jag känner ingenting. Typ "var du inte ledsen för det förra veckan?" jag bah "ehhh, vad menar du?".
Rosé i Rålis idag. Rosé på Mälarpaviljongen. Åhej vad det bränner i fejjan. Åhej vad vi älskar sommar. Typ ge mig semester.
För Evigt Trogen
Vad är det för fel på piraterna?
Redo att ladda. Med Sonics årsbästalistor i åtanke.
Piraterna gjorde mig besviken. Funkar inte alls.
Laddar lite på andra stället. Men jag är ju piraterna trogna. Jag vill ha dom. Lika mycket som jag vill ha min s8ter boi.
Ge mig music. Annars vissnar jag ihop och dör.
Fat Mat, rädda min musik.
Å helvete vad jag behöver nya hörlurar. Speciellt i födelsedagspresent (HINT!).
Holy, Moley, Me oh my!
Jag är magiskt lycklig. Kan bero på mängden rosé. Jag hamnade hos en "leverantör" till mitt företag på en invigningsfest. I Edsviken. 200 meter från mitt hem. Det perfekta avståndet. Jag önskar att fler kunde förstå Edsvikens gudomlighet och flytta all sin verksamhet till detta pompösa men fabulösa ställe. Jag skulle alltid ha nära hem. Och utsikten skulle alltid vara fantastisk. Jag älskar Edsviken av hela mitt hjärta.
Mitt sinne har varit fördunklat av allehanda ångest på senaste tiden. Varför vet jag inte? Jag har suktat efter denna lyckliga känsla så jävla länge. Jag vill klänga mig fast vid den känsla som nu infinner sig och tatuera in den i mitt sinne. Om jag bara alltid kunde må som nu så skulle livet vara gudomligt vareviga sekund.
I övrigt tror jag att jag ska ge mig själv en tatuering i födelsedagspresent. Om nu ingen annan ger en åt mig (HINT!).
Nu lyssnar vi på världens bästa låt och önskar oss inget annat än lycka och sinnesfrid.
I fucking love ya all. Som berikar mitt liv.
Piggelinisar
Jag har käkat tre piggelin idag. Det är så satans varmt. Jag ha fyllt frysen med piggelin. Mest för att det är den glassen som innehåller minst kalorier, vilket betyder att jag kan äta fler. Kvantiteten är mycket viktig för mig när det är varmt. När det kommer till glass.
Daimstrut är inget bra val alls. 350 kalorier per strut. Piggelin har endast 55. Det betyder i princip att jag kan käka 7 piggelinisar kontra en Daimstrut.
Ni förstår hur jag tänker va? Kvantitet kan i vissa fall vara bra.
True story
JIPPPPPPPI!!! Det är äntligen sommar.
Vilket betyder att jag kommer vara sjuk (dvs. allergisk) i 4 månader. I morse nös jag så kraftigt att jag spräckte ett blodkärl i ögat och fick se ut som en crackhora större delen av dagen.
Vilket även betyder att det numera är 26 grader på kontoret (jag har drygt 18 grader hemma). Vilket gör att jag inte kan tänka och blir arg och grinig.
Jag hatar värme. Så länge jag inte chillar på en uteservering. Eller vid havet i ett annan land än Sverige. Men rent generellt är jag inte förtjust i grader över 20. Svullna fötter, svettringar, lår som klibbar, flottigt hår, mascara som rinner. Det är inte min påse chips.
Visst, skulle jag vara ledig och inte behöva prestera ett skit så skulle det nog vara all good.
(Den sista meningen skrev jag endast för att ha som back up om jag någonsin skulle börja njuta av extrem värme. You can't hold it against me).
Inget har någonsin passar bättre.
Everywhere. En av Fleetwoods bästaste.
Den passar så bra in på denna varma majdag. Jag tror jag ska lyxa till det med en cigg och music trots att jag inte ens är full eller att de är fredag.
Ibland så oroar man sig lite i onödan.
Jag har hållit mig från Facebook och mailen sedan mitt fylle facebookande. Så rädd för vad jag hade ställt till med. Så rädd för ett svar jag inte hade önskat mig.
Ikväll tog jag mod till mig. Och läste svaret. Det finaste svaret jag fått i hela mitt liv. Det vackraste lilla mailet.
Ibland oroar man sig så djävulskt i onödan. I detta fall därför att jag aldrig tror att jag har betytt lika mycket för någon som dom har betytt för mig. Att jag liksom inte har lämnat samma avtryck hos dom som dom har lämnat hos mig. I detta fall har jag nog gjort det.
Du finns överallt i mina minnen också under en massa år. Jag saknar dig också. Jag önskar att vi kunde prata. Kanske ta det chill på balkongen som så många gånger förr? Snacka om vad som har hänt sedan sist. För sist är så jävla länge sedan nu. Och ändå lever du kvar.
Tack för det fina du skrev. Det gjorde mig oändligt lycklig. Jag hoppas att du mår bra.
Den första sommardagen.
Gårdagen och kvällen spenderades på Medis med obligatoriskt alkoholintag. Fy sjutton så varmt. Så jävla härligt. Jag och Sara höll verkligen fortet hela jävla dagen. Kalle, Stina, Christian, Josefina och L-A var med större delen. Ola tittade förbi.
Det var en mycket trevlig dag och kväll. Som avslutades hemma hos L-A med kanelbullar och vin. Och givetvis en massa musik.
Traskade i högklackat väldigt långt och har idag tre extremt blodiga skavsår. Men det var värt det.
Traskade i högklackat väldigt långt och har idag tre extremt blodiga skavsår. Men det var värt det.
Kom hem och var i eufori. Lyssnade på musik och rökte cigg. Fylle facebookade i all min sentimentalitet. Det var egentligen helt jävla underbart.
Åhej! Bakisångest!
Nämen jävlar i helvetes faaan. Nu har jag börjat fylle facebooka också!!! Det räckte liksom inte med fylle smsen!?
Fy satan. Jag har sådan galen ångest idag att jag vägrar logga in på Facebook eller öppna mailen. Vill inte se. Vill inte veta. Vill inte att det ska vara sant.
Fy satan. Jag har sådan galen ångest idag att jag vägrar logga in på Facebook eller öppna mailen. Vill inte se. Vill inte veta. Vill inte att det ska vara sant.
Vaknade upp med ett ryck imorse. Satta mig upp i sängen och i princip skrek nej nej nej för full hals. Jag skäms ihjäl.
Nej fy sjutton. Jag måste skjuta upp det till imorgon. Idag är jag alldeles för svag för att klara av verkligheten.
Men guuu vad jag hade skoj igår.
Kom tillbaka.
Och jag önskar att du vore här.
Så himmelsk så fantastisk så gudomlig så extraordinär. Eller så var det en dröm.
Så himmelsk så fantastisk så gudomlig så extraordinär. Eller så var det en dröm.
Den jävligaste stunden i livet var den när du gick...och allt var förlorat.
Kom tillbaka kära du. Fräls mig ifrån den verklighet jag trodde var sann. Fräls mig från det jag tar för riktigt. För det måste finnas någon som bättre än detta? Något som inte är detta?
Om mitt hjärta brinner så finns du där. Det jag trodde att jag hade förlorat.
Kom tillbaka kära du. Fräls mig ifrån den verklighet jag trodde var sann. Fräls mig från det jag tar för riktigt. För det måste finnas någon som bättre än detta? Något som inte är detta?
Om mitt hjärta brinner så finns du där. Det jag trodde att jag hade förlorat.
Och det hjärta som skulle bli ditt på nåt vis fryser nu sakta till is.
Snälla du, kom tillbaka. Andas. Förstå. Du var allt.
Snälla du, kom tillbaka. Andas. Förstå. Du var allt.
Skämmes ta mig faan!
Vad är det för jävla sätt av vissa Bajen supporters att bua ut sitt lag?? Jag skäms.
Vi som är Hammarby stöttar laget i vått och torrt. I motgång och framgång. De mest inbitna Bajen fansen som har funnits där i princip sedan början vet att det kommer hårda år och sen några fina. Så är det bara. T.o.m. jag som är ny förstår det.
Vi som är Hammarby stöttar laget i vått och torrt. I motgång och framgång. De mest inbitna Bajen fansen som har funnits där i princip sedan början vet att det kommer hårda år och sen några fina. Så är det bara. T.o.m. jag som är ny förstår det.
Visst, man blir besviken. Men det blir man på mycket i livet. Sina barn t.ex. Och inte fan buar man ut dom???
Vi krigar för vårt lag. Ni sjunger det varje match. Och när vårt lag behöver er som mest då stället ni er som några bondjävlar och buar.
För evigt trogen var det ju. Vad hände?
Friends at brunch.
New start
Nu lyssnar vi på ett av de bästa banden i världen.
Isolation Years.
New start.
New start.
Holla!
AVSLAG
Allt är så fint just nu. Bjöd fina människor på lite brunch. Blev berömd för min matlagningskonst och fina omdömen flög i luften. Sen drack vi en massa vin + bubbel och blev mer och mer lyriska. Jag och Sara fortsatte nog längre än andra.
Sen blev jag sentimental och skickade gravt tragiska sms till person som jag önskar skulle älska mig och fick grovt avslag. Eftersom jag redan var beredd på avslag (eftersom jag inte någonstans är värd att älskas) så drack jag mig ännu mer full och låtsas som att det hela aldrig har hänt. Jag gillar den inställningen till det mesta. Nu är frågan om jag ska radera personen på Facebook? För är det inte så man gör? Vad vet jag liksom?
Sen blev jag sentimental och skickade gravt tragiska sms till person som jag önskar skulle älska mig och fick grovt avslag. Eftersom jag redan var beredd på avslag (eftersom jag inte någonstans är värd att älskas) så drack jag mig ännu mer full och låtsas som att det hela aldrig har hänt. Jag gillar den inställningen till det mesta. Nu är frågan om jag ska radera personen på Facebook? För är det inte så man gör? Vad vet jag liksom?
Nu har jag målat naglarna och ska sänka det sista av 7 vinare. Sen tror jag faktiskt att jag kan ha hittat lösningen på alla världens problem. Sara åkte precis. Det känns lite ensamt.
(Trots att jag utmålar mig själv som den som klara allt så vill jag faktiskt just nu faktiskt bara hoppa från balkongen och hoppas på död som resultat. Men eftersom jag är bättre än så, gör jag inte det utan låtsas som ingenting och håller andan tills jag mår bättre. För det gör jag alltid. Även fast avslaget tog mig ur fattning ett tag )
(Trots att jag utmålar mig själv som den som klara allt så vill jag faktiskt just nu faktiskt bara hoppa från balkongen och hoppas på död som resultat. Men eftersom jag är bättre än så, gör jag inte det utan låtsas som ingenting och håller andan tills jag mår bättre. För det gör jag alltid. Även fast avslaget tog mig ur fattning ett tag )
Fyllekärring!
Jag insåg precis att jag är full på 43 av 46 profilbilder som jag har lagt upp på Facebook. På 2 av de 3 resterande är jag gravt bakfull.
Jag vet inte hur jag ska tolka det? Tydligen funkar det att supa sig snygg även på kort? Eller så är jag bara med på kort när jag är full?
Jooooo, faktiskt!
Jag steg upp. Jag städade. Om än en gnutta sporadiskt.
Nu ska jag bara ta ut soporna och börja kitta lite käk. Kanske borsta tänderna, ta på mig trosor och kamma håret också? Det kan vara en trevlig gest.
Mycket stolt över mig själv. Som tar vara på dagen. Jag high fivar mig själv.
Peace out!
Hata blogg.se?
Hur mycket hatar vi inte att blogg.se ta 4 timmar på sig att publicera ett nytt inlägg?
Jag tänker hävda att det är Mac och blogg.se som inte är kompatibla. Uppdaterar jag från en PC så är inlägget uppe på stört. Vad har blogg.se emot Mac kan man fråga sig?
Mac är nämligen fantastisk! blogg.se borde hänga med i utvecklingen. Ola hävdar hävdar även att blogg.se och Iphone inte heller är kompatibla.
Osar det inte konspiration?
Housewife 4-life
Kom på den briljanta idén att bjuda några vänner på brunch och vin imorgon. Fullständigt briljant. Sedan insåg jag att det betyder att jag måste städa och då blev jag faktiskt lite orolig.
Nu har jag iaf bakat bröd inför morgondagen medan jag har druckit vin och försökt catcha upp med de senaste avsnitten av The Hills och The City. ÄLSKART! Städa har jag inte gjort. Men jag planerar att stiga upp tidigt imorgon ("jooooo, just det" som min mamma skulle säga när hon tvivlar på min förmåga att ta ansvar).
Min chef bad mig köra hem hennes mega bamsiga Mercedes. Jag hostade först lite nervöst och frågade om hon inte var rädd om bilen. Hon bad mig skärpa till mig och att det minsann inte passade mig att vara feg. Jag svalde rädslan och rattade ut vidundret på motorvägen. Och satan i gatan så skoj det var! Har nog inte kört bil på 3-4 år. Automatväxling is the shit! (Jaaa, Sara. Både bilen och jag tog oss fram hela och rena). Bytte filer och grejande. Körde lite fort och blinkade så förbannat. Jag är mycket stolt. Nu är jag betrodd att låna chefens bil när jag vill. Jag känner nästan själv att jag har dödat myten om att jag skulle ha fått min körkort i ett cornflakes paket.
Livsglädjen åter (en gnutta)
Denna video gav mig levnadsglädjen åter. Vilken hjälte. Vilket original. Hur stor var/är han inte.
Inte som Bajen-samba men det är freaking fab.
Se och njut.
Inte som Bajen-samba men det är freaking fab.
Se och njut.
Hater
Fy satan vad jag hatar typ alla idag. I really really do!
Alla är fasiken helt jävla skvatt jävla genom galna. Konstiga. Vridna. JAG FÖRSTÅR MIG INTE PÅ ER!!
Äh låt mig va!
Alla är fasiken helt jävla skvatt jävla genom galna. Konstiga. Vridna. JAG FÖRSTÅR MIG INTE PÅ ER!!
Äh låt mig va!
And then he died on a cold hard sunday morning.
Varför är det så jävla svårt att tycka om någon som faktiskt tycker om en själv? Varför tycker man bara om personer som inte tycker om en själv? Som i princip inte ens bryr sig om du lever eller dör? Varför suktar man så galet efter deras bekräftelse när dom aldrig kommer ge den? Varför hoppar man till varenda gång telefonen piper till och hoppas att den är är en viss person när man mycket väl vet att det inte är den personen? Att det typ aldrig kommer att vara den personen?
Varför kan jag inte bara vara lite jävla normal och tycka om någon som tycker om mig? Som inte alltid är den som suktar efter det jag inte kan få? Som måste ha det jag inte kan få? Som envist klänger mig fast vid personer som inte vill ha mig?
Det måste hända något. Jag är inte frisk. Jag får bara ångest av mitt skadade beteende.
Nu måste jag gå vidare. Det kan inte vara så här längre. Jag är fan vuxen. Och jävlar i mig dömd att leva ensam p.g.a. mitt destruktiva beteende.
And then he died on a cold hard sunday morning.
Detta är Oscar.
Stylish in mjukis
Nu drar jag till söder och är stylish i mjukiskläder. Loves it.
Ska bota min ångest med kaffe. Jag har nämligen insett att det är nåt fel på mig.
Tur dock att jag är så jävla stylish.
Strange. Oh very strange.
Jag botar bakisheten med Ballerina kladdkaka och chips (salt och vinäger).
Idag har vi lärt oss att människor är jätte konstiga. Jag blir liksom knäpp i skallen. Av att andra människor är konstiga. Jag blir typ fett med leds för att andra människor är konstiga.
Jag har suttit i en knäpptyst lägenhet i nu 50 minuter och jag har inte ens reflekterat över det förrän alldeles nyss. Jag har liksom bara suttit här. Och funderat. Och allt är tyst.
Nu Garden State. Jag tror den kan göra mig på ett väldigt gott humör. Iaf bidra till den där mysigt gemytliga känslan i magtrakten. Bara mys pys liksom.
Ni är för jävla konstiga. Tur att jag är normal.
Bakisångest.
Det är jävligt jobbigt att vakna kl. 7 en bakismorgon och inse att lägenheten luktar illa och att du har somnat med sminket på.
Det är jävligt jobbigt att vakna kl. 7 en bakismorgon och inse att notan från igår har dragits från kontot två gånger.
Det är jävligt jobbigt att vakna kl. 7 en bakismorgon och inse att man åkte på restnotan från hela kvällen och fick betala för sina arbetskamrater som fasiken inte kan hålla reda på vad dom dricker. Ni suger.
(Fasiken jag kunde ju hålla reda på min nota och jag var så jävla packad att jag nästan förvägrades servering)
Nu tänker jag spendera dagen med att ha äckligt gravt med fetångest. Jag tycker alla jag känner ska komma till Sollis och hälsa på och bidra till att rädda mig från denna ångest. Annars suger ni också.
Queen H är full för kärlekens skull
Jag visst fan är jag full för kälekens skull.
Visst fan dansar Queen H till Lady Gaga på balkongen i Nisse P:s ära.
Fat fatty fat
Broschan säger att jag var tjockare förra sommaren än nu.
Jag tror honom inte.
Jag är fan mega fetto fat nu.
Jag skyller på åldern. Och lathet. Och mitt nya tycke för snask.
53 kg är ett minne blott. Vikket minne dock. Ack vikket minne.
God natt!
Fylla och Larry Clark maraton
Har precis sett Ken Park och sänkt en vinare. Satan vikken höjdar rulle. Asså, jag hade väntat mig nåt helt annat, typ pervo sex rakt igenom. Men nej nej. Larry Clark är ett geni. Det visste jag iofs redan efter att ha sett Kids och Bully. Men han är fan det asså. Sexscenen i slutet på Ken Park är det vackraste jag sett. Och inte på något äckligt pervo upphetsande vis. Utan bara vackert. Man blir glad. Man blir lycklig. Nästan en tår i ögat. Kravlöst, vackert och respektfullt.
Nu ska jag röka mig en fylle-cigg och vara galet fylle-needy av typen se mig, älska mig! Sen ska jag överanalysera det hela. Plocka sönder i bitar och vara djup.
(Jag har redan börjat och fick inte alls det gensvar jag behöver, nu har jag ett extra behov av se mig, älska mig!)
Drömmar om drömman
Jag drömde att jag hade sex med Chris Sörman i natt.
Nu kan jag dö lycklig.
Nu längtar jag hem. Vin ska drickas och det ska idkas mys. Antingen själv eller typ med någon som orkar åka till Sollis.
Nu kan jag dö lycklig.
Nu längtar jag hem. Vin ska drickas och det ska idkas mys. Antingen själv eller typ med någon som orkar åka till Sollis.
Föööör bra!
0-3 till Bajen. Upp i serieledning. Iaf för stunden.
Och tisdagen var helt smärtfri. Vad är det som pågår egentligen? Det kan verkligen inte vara så här bra?!
Och bror ska åka upp till Boden en sväng imorgon så då får jag vara lite själv. Tänker dricka vin naken. Och äta mackor i köket naken. Sen kommer jag titta på lite xxx.
Det är bara bra. För bra. När kommer smällen? Bakslaget? Ångesten? NÄÄÄÄR? Hatar att gå och vänta på den/det, för kommer det gör den/det.
Men serri!!!
Ballerina Kladdkaka.
Sicket jävla genidrag!!!
Jag är beroende. Jag vill smälta ner dom och injicera med nål. Krossa skiten och snorta den. Smula sönder och röka kakan!
Seriöst årets grej.
Jag har iofs mens och är inte allt för tillförlitlig när det kommer till att bedöma snask.
Den kosmiska jämnvikten
Det har varit alldeles för många bra dagar på senaste. Galet många bra. T.o.m. förra tisdagen var fantastisk. Tisdagar ska inte vara fantastiska. Dom SKA suga. Men förra gjorde inte det.
Jag väntar därför på bakslaget, för det kommer. Universum måste vara i jämnvikt. Finns inte en chans i världen att jag kan slippa undan. Finns inte en chans i världen att det kan fortsätta vara så här bra. Det funkar inte så.
Imorgon kommer jag antagligen uppleva den värsta tisdagen i mitt liv. Om det inte blir så, så kommer jag fasiken börja tro på mirakel.
Antagligen kommer jag snubbla över mina egna fötter och bryta båda armarna. Universum måste få rätt. Det kan inte fortsätta så här.
JUST IDAG ÄR JAG STARK!!!!
Igår var det Hammarby igen. Mötte Jossan, brorsan, Tony och Anna på Dickens. Dickens som jag bara hade lämnat ett fåtal timmar tidigare då det var där vi "firade" Valborg.
Om matchen finns det inte mycket att säga. Det var inte en välförtjänt förlust. Jävla halva Norrköping hade ju käkat anabola och var stora som tjurar.
Bror och Tony åkte hem och deppade. Jag och Jossan gick och käkade en massa mat och drack vin.
Traskade sedan hem i ett vårljummet Stockholm och tänkte (trots förlust): Detta är en bra dag!
Your protector's coming home
Äh, fy fan. Det är lipen idag.
Victor. My darling baby, har lämnat arbetsplatsen. Vi firade av honom ordentligt. När vi var färdig med avfirandet traskade vi mot södra station hand i hand och pratade och pratade lite till. Jag älskar den människan och bara tanken på att inte få se honom varje dag dödar min själ. Jag älskar dig verkligen massor Victor. Forever in my heart.
Sen har vi my precious darling baby som jag saknar vart enda andetag jag tar. Där landgränser mot Norge, Bali, Thailand, Usa och så vidare alltid har hållit oss åtskilda. Jag saknar dig mest av allt. Ett "Jag saknar dig med" fick mig att lipa mer än allt. Varför kan vi inte bara vara tillsammans? Varför ska det vara så jävla svårt jämt? Vi har funnits där för varandra i över tre år, när blir det vår tur? Om någonsin. Du och jag.
Laddar för Bajen imorgon. Egentligen är jag för full för att ens bry mig.
