Hanna Nilsson

Skam den som ger sig säger jag bara! En jävla massa sömn, lite tårar, lite jävla vilja, nåt glas vin och en jävla massa Omeprazol. Och jag är nästan som ny igen. Inte helt jävla topp topp, men ändå funktionsduglig. Jag tror att min klänning med krås som jag hade på mig idag också har något med tillfrisknandet att göra. Min mentala hälsa kanske inte har haft ett lika rappt tillfrisknande som min fysiska, men då har jag ju aldrig varit speciellt mentalt stabil från första början. Jag har överseende med mig själv.

Och Gudrun Schyman är fortfarande min idol.

Jag har även upptäckt att mitt läsarantal minskar drastiskt så fort jag inte flashar bilder i vart enda inlägg. Vilket givetvis får mig att tro att ni är föga intresserade av vad jag har att säga. Vilket egentligen säger mer om er intelligens än min förmåga att underhålla er i skrift. Ni vill ha tits and ass men då hänvisar jag er till Dollie eller valfri fjortisbloggare. Jag är bättre på skrift än på bilder.

(Jag bloggar mest bara för att jag ska slippa städa och tvätta. Egentligen har jag inget att säga alls)

(Kl. 21 börjar Inlåst på tv 4, tror det kan var ett underhållande program)