Hanna Nilsson

Sprang förbi en frisör idag för att klippa min lugg en gnutta eftersom den hade börjat hindra mig från att se. Jag sa klipp en halv cm nedanför ögonbrynen. Hon klippte givetvis en halv cm ovanför ögonbrynet. När jag påpekade det hela så sa hon bara glatt "ja, men nu ser man ju dina vackra ögon". Jo just det! Jävla inkompetenta idiot. Får vem som helst kalla sig frisör nuförtiden?

Jag ser ut som jag ibland gjorde när jag var liten och mamma ibland fick för sig att att klippa min lugg själv. Jag ser helt enkelt ut som ett barn i skallen. Och det vore väl all good om det inte var för det faktum att jag faktiskt försöker övertyga min relativt nya arbetsplats om att jag faktiskt är vuxen och en hårt arbetande kvinna. Jag ser framför mig hur dom imorgon stoppar mig i dörren efter att ha tagit en titt på mitt hår och säger "nänä detta är ett grown up place" och jag får gå hem med svansen mellan benen!

Tycker ni att jag överdriver nu? Ja, kanske en gnutta?! Men hur jävla lätt är det att skratta åt en barnfrisyr när hela fejjan är svullen av allergi och ögonen rinner och snor kletar i näsan och halsen och det bara är jävligt tungt att andas? VA? VA? VA?

Detta har varit en relativt usel dag.