Hanna Nilsson

Åkte till brorsan och drack vin. Sedan vidare till brud han dejtar + hennes vän för att se schlager. Jag lyckades pricka in 4 av 5 låtar på topp fem. Vilket givetvis fick mig att tänka att jag har satsat på fel bransch. Det är ju i musikindustrin jag hör hemma. Den skiten kan jag,

Anywho, "vännen" i entouraget var så jävla intetsägande och menlös att jag ibland fick en stor lust att sopa till henne i fejjan bara för att se om hon levde. Jag drog något populärkulturistiskt skämt och hon tittade på mig konstigt. Jag reciterade Eyvind Johnson och hon tittade på mig konstigt. Johan spelade musik och hon tittade på honom konstigt. Hon var så jävla lost och dum att jag faktiskt tror att det var en maskin. Vidare var hon jävligt brun-utan-sol-brun men hävdade att den färgen hade hon fått genom att bara vara ute i vårsolen. Hahahahahahhahahaha, vilket jävla miffo. Ingen normal människa blir orange av vanlig sol. Och definitivt inte av att ha varit ute lite i svensk vårsol.

Tillslut åkte jag hem efter att ha försökt starta ett samtal med människan i 4 timmar.

Asså, hon var så tråkigt att jag och brorsan var tvungen att gå ut och ta en cigg och prata om hur tråkig hon var.

Dessutom hejjade hon på Djurgården?! Ehhh?

Det finns inget värre än människor inte tycker nåt. Inte vet nåt. Inte tänker nåt. Som svarar "Jag vet inte" på allt. Fasiken. Du behöver inte tycka som mig men tyck för fasiken nåt. Osäkra jävla patetiskt ytliga människor är vad det är. Och helvete vad jag eldar upp mig själv över detta nu?! Men det finns inget mer avtändande och pissigt än sådana människor.

Äh fan. Nu röker jag min helgcigg (ja, på helgen får jag röka) på detta och lyssnar på någon riktigt svår låt som "vännen" aldrig hade förstått.