Missbrukargen och avsaknad av måttlighet
Jag har insett att det är min missbrukargen och det faktum att jag inte kan göra nåt med måtta som får mig att exempelvis äta tills jag tror att jag ska dö, dricka tills jag spyr, jobba tills jag blir utbränd och röka tills jag får lungcancer.
Jag äter inte bara en frukt, utan sju. Jag dricker inte ett glas vin, utan en flaska. Jag läser inte ett kapitel i en bok, utan jag läser hela boken på en gång. Jag äter inte en näve chips, utan en hel påse.
Jag finner nämligen ingen tillfredsställelse i att äta en frukt eller dricka ett glas vin eller äta en näve chips. Jag finner snarare det hela mycket otillfredsställande och irriterande. Jag blir inte nöjd. Jag blir sur.
Jag vill ha allt.
Och enligt min andra rekryterare så har jag god självinsikt. Vilket betyder att detta är sanningen.
Kommentarer
Trackback
