Hanna Nilsson

Dagens sista blir Franz Ferdinand med Twilight Omens. Ett guldkorn från en annars ganska medioker senaste skiva.

Låten i sig får dig även att gå otroligt självsäkert och lite sexigt. Det blev jag medveten om idag när jag svassade på till låten från pendeln. Plötsligt hör jag att någon påkallar min uppmärksamhet. Väldigt enträget. Engelska ord tränger sig igenom musiken. Så jag tar av mig hörlurarna och gapar: WHAT?

Snubbe: How you doin?

Jag: Just fine.

Snubbe: You look really good.

Jag: Well...thank you.

Snubbe: Are you in a hurry.

Jag: Yes.

Snubbe: Really?

Jag: Yes god damn it!

Jag blir alltid lite stött av sådan framfusighet. Men mest blev jag pissed av att bli störd i låten. Sådant gillar jag ICKE!