Hanna Nilsson

Jag fick en sådan längtan hem till min kära lägenhet i Edsviken. Jag vill hem till soffan och till min underbara säng. Trots att väggarna är så tomma att de ekar så älskar jag att komma hem till den där soffan och sängen.

För ibland blir jag så trött och ledsen över världsordningen. Och då vill jag bara hem. Till sängen och soffan. Och låtsas som att jag är helt själv i världen. Och ibland blir jag orolig att jag njuter av den där ensamheten lite för mycket. Att det är något typ av socialt fel på mig.

Men just nu blev jag verkligen bara så trött. Och då vill jag bara hem.