Hanna Nilsson

Plötsligt fick jag en sådan lust att gråta.

Jag fick för mig att jag inte är älskvärd. Och ändå är jag mer älskvärd nu än vad jag var förut. Det fick mig att inse hur icke älskvärd jag en gång har varit.

Eller så vill jag bara lipa för att jag måste städa. Det tar sannerligen livsglädjen ifrån mig.

Och mina händer stinker vitlök. Sånt gör mig definitivt ledsen. 

Kommer du snart? Jag saknar dig så!