Om inte om fanns.

Jag lever nu efter principen "bara ett avsnitt till". Snart går ögonen i kors.

Oz.

Jag har sänkt en vinare förstås. Och jag tänker för mycket. Funderar för mycket. Fantiserar för mycket. 

Ibland blir det bara så svårt. För mycket. För mycket minnen. Så mycket förnedring. Aj aj aj. Men så mycket kärlek. I all denna förnedring. I en annan tid. På en annan plats. Kanske. Kanske inte.

Jag växte upp. Kommer du någonsin att göra det? 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0