Du är mitt aldrig!
Förra sommaren var jag död rent själsligt. Denna sommar är jag mer hjärndöd. Tänker inte längre. Känner inte längre.
Förra sommaren tänkte jag och kände en massa.
You have killed me. Med en dikt av kylskåpspoesi. Och jag låg på köksgolvet och grät. Läste texten om och om igen. Felt like taking a bullet. Everytime. Och jag var ensam. Skickade sms till svar där kontentan någonstans löd: Will you ever love me enough?
Kvinna!
Du är livet
Du är guld
Galen som framtiden
Evig vinpassion?
Patetiskt full
Alltid generad
Härlig känsla trots smärta?
Du är mitt aldrig
Drömmen förlorades till mystisk obalans
Jag vill brinna
Panik!
Jag är synden
Är vilsen som helvete
Då gjorde det ont. Nu gör det inte ont längre. Men jag tänker på dig ibland. Du var den senaste jag älskade. Och jag var så kär. Nu vet jag inte längre hur det är att vara kär. Jag kommer inte ihåg längre.
NU hängde jag ut dig. Jag vet. Men jag tänker på dig just nu.
You killed me. Och jag mår så jävla illa. Jag tänker inte klart.
Kommentarer
Trackback
