Hanna Nilsson

Mina känslor har den senaste veckan pendlat mellan total glädje följt av förtvivlan. Där emellan har jag även hunnit med att vara irriterad, lycklig, arg, negativ, positiv, ledsen och tacksam. Det hela börjar bli förbannat jobbigt. Bara medan jag packade min resväska med de ytterst få materiella ting jag nu besitter pendlade mitt humör mellan ca 4 stycken känsloyttringar. Mest påtaglig var nog sorgen. Och nån typ av mellankolisk ledsamhet. Jag är känslomässigt utmattad och kan inte hantera en endaste liten känslostormning till. Och jag som ska ha mens på måndag. Det skriker samhällsfara.

Imorgon på morgonen beger jag mig mot Umeå och ska göra ett litet försök att styra upp lite saker. På eftermiddagen flyger jag mot Stockholm där etapp 1 i att bygga upp ett nytt hem ska ta sin form. Jag och Ikea ska bli bästa vänner.