Hanna Nilsson

Jag är genuint lycklig för första gången på väldigt väldigt länge. Om jag ens någonsin har varit lycklig förut?! Jag börjar bli osäker. Jag vill gå upp på morgonen. Jag har inte tid att sitta hemma och analysera sönder mina känslor i minimala atomer, vilket givetvis medför att jag inte känner mig deppig. Jag känner att jag gör nytta. Jag har fullt upp. Och detta även fast jag inte har fått ligga eller varit as packad. Otroligt.