Hanna Nilsson

Drog till storebror för lite rosé. Blev mycket rosé. Vi lyssnade på musik. Pratade musik. Pratade lite Hammarby. Lyssnade på ännu mer musik. Johan startade ett mission att lära mig allt om popscenen under 90-talet då jag fortfarande lyssnade på Spice Girls. Jag hade tydligen missat en del.

Vid kl. 22.00 var jag ganska full. Och trött. Har insett att det är nåt med rosé som gör mig så sjukt trött. Så där jag-måste-sova-NU-annars-dör-jag trött. Men jag vara en trooper. Hängde med på sunkbar i Midsommarkransen. Hängde med på drink på Bauer och minglade och störde folk med bror. Blev tillslut kallad fitta av en äcklig kille i neongul jacka. Vi avvek från platsen. Sen Kvarnen. Alldeles för lång kö. Sedan Snaps. Alldeles för lång kö. Här avvek jag från sällskapet och tog sista pendeln hem. Krävdes all viljekraft jag hade i min kropp för att inte somna. När jag kom innanför dörren la jag mig helt enkelt i sängen och dog.

Vaknade upp med den värsta huvudvärken detta århundrade. Det har fortfarande inte ordnat upp sig. ALDRIG mer rosé. Fick även mess som beskrev mig som gammal eftersom jag åkte hem innan kl. 02. Jag tar en smällen. Stora mängder rosé och jag går inte ihop. Bror hade även ringt mig 5 gånger och skickat 4 sms innan jag bemödade mig att svara kring kl. 04.30. Han trodde jag hade dött. Hade glömt att skicka ett sms när jag var hemma.

Midsommarkransen for life.

Hot stuff

"The monkey walk". Taking it back to the 90's.