Hanna Nilsson

Jag tror jag kan ha upplevt andra andningen. Jag drog på Killers första skiva och plötsligt så var den där. ANDRA ANDNINGEN. Som ett brev på posten. Och jag kutade som en galning.

Dock tror jag att jag springer fult. Men sånt måste ignoreras. Jag funderar på att börja springa som Phoebe i Vänner. Galet vevandes med armarna. Det är nog kul. Men något hindrar mig. Kallar det gärna sunt förnuft, men antagligen är det den påtvingade Svensson skammen.