Pepp kontra livskris
Imorse var jag pepp. Fy satan så pepp. Pepp, pepp, pepp tänkte jag. Log gjorde jag. Sen tänkte jag pepp.
Nu tänker jag snarare livskris. Klump i magen. Lite olycklig. Ingen pepp. Ingen älskar mig. Svälld som en tjockis. Mensig. Jag har en livskris. Jävla höstdepression. Vad jag behöver är kärlek. Men mänskligheten verkar obenägen att ge mig kärlek.
Nils säger att livskriser är bra. För då vet man att man lever. Jag har ingen lust alls att veta att jag lever.
Nu tar jag min Ipod och drar ut på gatorna och sjunger kärlekslåtar för full hals. Vem är med mig?
(Varför tycks mens och livskris gå hand i hand?)
Nu tänker jag snarare livskris. Klump i magen. Lite olycklig. Ingen pepp. Ingen älskar mig. Svälld som en tjockis. Mensig. Jag har en livskris. Jävla höstdepression. Vad jag behöver är kärlek. Men mänskligheten verkar obenägen att ge mig kärlek.
Nils säger att livskriser är bra. För då vet man att man lever. Jag har ingen lust alls att veta att jag lever.
Nu tar jag min Ipod och drar ut på gatorna och sjunger kärlekslåtar för full hals. Vem är med mig?
(Varför tycks mens och livskris gå hand i hand?)
Kommentarer
Trackback
