Hi, I'm empty.
Igår skrev jag ett sådant tragiskt blogginlägg att jag själv blev orolig för min mentala hälsa. Jag publicerade aldrig inlägget dock eftersom tanken på tvångströja och stimulifria rum skrämmer mig något. Nu ligger dock inlägget där opublicerat och skaver i mig som en vagel i ögat. Kanske bör jag radera det?
Inlägget handlade om min benägenhet att känna tomhet och likgiltighet och att jag i sånna lägen knarkar känslor för att uppleva nåt annat än just känslan av tomhet och likgiltighet. Det hela var mycket svart. Idag känner jag inte alls så. Men imorgon blir jag nog lite tom igen.
Fuck det är höst. Vad jag behöver är kärlek. Har kärleken lämnat Umeå frågar jag mig?
Inlägget handlade om min benägenhet att känna tomhet och likgiltighet och att jag i sånna lägen knarkar känslor för att uppleva nåt annat än just känslan av tomhet och likgiltighet. Det hela var mycket svart. Idag känner jag inte alls så. Men imorgon blir jag nog lite tom igen.
Fuck det är höst. Vad jag behöver är kärlek. Har kärleken lämnat Umeå frågar jag mig?
Kommentarer
Trackback
