Hanna Nilsson

När du inte längre kan andas och livets plikter trycker dig över bröstet så att du tor att bröstkorgen ska spricka och tron på den själsliga tillfredställelsen verkar vara utom räckhåll så behövs det en låt som på något vis känns ända in i benmärgen. Som skakar om dig. Som får dig att sjunga med. Som ger en det där livsviktiga hoppet som alla alltid pratar om. Jag har hittat en sådan låt. Igår när det gjorde ont i hjärtat tog jag på mig Ipoden, gick ut på balkongen och sjöng som om det vore det sista jag skulle göra i livet. Och jag vet, jag bara vet, att jag kommer göra det hela igen.

Dagens sista blir The Mary Onettes med Lost. Så bra. En av årets bästa.

Och början låter dessutom precis som Joy Divisions låt Love will tear us apart. Och då kan det aldrig bli fel.