Hanna Nilsson

Jag håller med om att svaret var ett standardiserat svar, men jag känner liksom inte att jag i detta nu bör trampa folk på tårna.

I denna värld (Sverige främst) styr jantelagen oss med järnhand. Och vad jag har märkt är att min förmåga att klaga/diskutera/föra fram min åsikt i många fall sticker folk i ögonen å det grövsta. Jag är gärna den personen. Men att säga att jag kommer gå längre än alla andra just på grund av denna förmåga verkar otroligt drygt och på någotvis kanske lite nedvärderande mot alla andra. Kanske är det bara så att jag helt enkelt inte vill bansunera ut mina excellenta förmågor med risk för att allt skiter sig? För om allt skiter sig och jag hamnar på ett skitjobb där jag inte alls hör hemma kommer massorna sitta där och peka finger och säga: Hahahaha, och hon som trodde att hon var nåt! Jag är väl medveten om att min öppenhet och mitt behov av att framföra min åsikter kan hjälpa mig lika mycket skjälpa mig. Detta för att det inte är egenskaper som alla uppskattar.

Till saken hör att jag vet att jag är mer street-smart än de flesta. Men det kanske inte är så smart att trycka det på en t-shirt och säga att det är det som kommer ta mig längre än dig och dig och dig. Jag vet även att jag är en människa med ett ganska gott självförtroende och på det stora hela är ganska nöjd med mig själv. Detta bör inte heller tryckas på en t-shirt då ett gott självförtroende tillsammans med att säga att jag är nöjd med mig själv inte är egenskaper som uppskattas i detta land. I Sverige ska du inte vara nöjd eller på någotvis tycka att du är bra. Det är fult. Och det är främst jävligt fult att säga det hela högt.

Jag befinner mig i periferin i den akademiska värld vi båda tillhör. Detta gör jag av fritt val då jag anser att universitetet är ett jävla skämt. Jag befinner mig där endast för att få en merit på pappret som sedan kan ta mig vidare någonstans i livet. Mitt krut tänker jag dock inte lägga på att vara aktiv medlem i HHUS (bara för att det ser bra ut på pappret) eller överprestera på tentor bara för att det är gott för självkänskan. Krutet kommer jag att lägga på att ta mig dit jag vill i livet och än så länge så vet jag inte vart jag vill. Vad jag vet är att jag kommer prestera mitt yttersta. Vad jag vet är att jag inte kan misslyckas. Jag har ALDRIG misslyckats.

Ett bättre svar Gustav?