Hanna Nilsson

Var precis på en fotbollsmatch. Bredvid mig sätter sig en äldre herre. Denna herre luktar väldigt illa och snusar väldigt mycket. Han har även tydliga tecken på touretts och rycker nåt fruktansvärt. Varje gång denna herre blir lite exhalterad över matchen griper han tag i min arm på ett krampaktigt vis. Jag blir lika rädd varje gång. Jag ser framför mig hur han snart kommer damma till mig eftersom han börjar bli mer och mer upprörd över det dåliga matchresultatet. Dock hinner matchen avslutas innan detta inträffar. Han går därifrån och svär. Säger inte hej då.

Kvar står jag och funderar varför jag inte sa åt honom att sluta klämma på mig? Jag bara stod där och accepterade att denna äldre herre med klarhet faktiskt inkräktade på min privata sfär. Han bara tog sig friheten att inkludera mig i sina krampanfall. Jag kände mig lite utnyttjade. Tanken på våldtäkts dusch slog mig ganska snabbt. Smutsig.

Jag tycker inte om när okända människor tar i mig. I sådana lägen har jag väldigt svårt för nära kroppskontakt. Jag är inte en väldigt intim människa. Jag tycker inte om när människor tar för mycket i mig. Petar och grejar. Jag är liksom inte vidare fysisk. Inte ens om jag har en partner. Jag har en ex-sambo som kan varifiera min svårighet att "gosa". Visst behöver jag närhet som vilken levande människa som helst. Men jag behöver definitivt inte få det av okända människor på en fotbollsmatch.