Just idag är jag stark, just idag mår jag bra.

Just precis. En låda vin med Sara och jag är närmare eufori än vad jag har varit på månader.

För första gången på hela sommaren så känner jag genuin lycka. Glädje. Lättnad, När jag gick från arbetsplaten så nästan grät jag av lycka. Lycklig, Äntligen.

Lycklig. Trots att jag har skickat två obesvarade sms till kärleken i mitt liv. Den kärlek som jag bör hålla mig borta från. Och aldrig prata med igen. Men jag saknar honom. Men lycklig ändå.

Fan vad det är nice att blogga full igen. Detta år ska vi ta tillbaka till basic. Försöka återuppleva det första året i Umeå. Det året var galenskap rätt igenom och vi hade så jävla kul. Måste ta mig dit igen för att orka andas. För att känna att jag lever. För att återigen känna att jag kan skratta. Skratta tills magen värker. Tills tårarna sprutar.

Jag är lycklig. Trots obesvarade sms. Jag är hemma. Känner mig hemma.

Detta är alldeles för djupt för en fredag egentligen.

Kommentarer
Postat av: Anonym

Lite oroväckande att de gånger du anger att du är lycklig är när du får öppna en flarra vin eller på annat vis får dricka sprit....eller? Du bör hitta andra lyckliga vägar också för ett sunt leverne tror jag. Men jag drar mig dock till minnes att du ett par andra ggr skrivit att du varit lycklig även vid tillfällen utan sprit, men ändå!

2008-09-01 @ 09:17:19

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0