Home sweet home.

Hemma. Äntligen. Ett tåg, en buss och en buss till. Schönt.

Innehar grav ångest för att jag ska jobba imorgon. Jag behöver vara ledig. Jag behöver samla ihop mig. Jag behöver tid för mig själv.

Funderar på att sitta vaken och vänta tills Sara kommer hem. Inte sett henne på en vecka fast vi sover under samma tak. Sick. Men jag är så jävla trött. Genom jävligt trött.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0