Det svenskaste av det svenska. Och jag hatar det.

Jag har aldrig förstått grejen med Lars Winnerbäck. Jag tycker att han är fruktansvärt dålig. Värdelös faktiskt. Pretantiös som få. Obegriplig. Gubbaktig. Fånig. Jag tänker likaställa honom med Kent som är så jävla dåliga att jag mår illa. Har liksom aldrig fattat grejen. Dåliga texter, dåliga sångare. Ett försök att vara djup likt 1600-talets poeter. Och allt blir fel. Det blir bara tomt. Tråkigt. Och så jävla mainstream.

Lars Winnerbäck är det svenskaste av det svenska. Och jag hatar det. Men alla andra verkar förtrollade. Som om det han gör är något speciellt. Spottar skumma texter och sjunger med djup stämma. Artister har gjort det i årtionden, men då med en ansenlig mängd narkotika i kroppen vilket har medfört skumma låttexter och konstiga musikaliska stycken. Men beror skumheten på narkotika kan jag acceptera det. Då kan det blir bra. Men inte när en person (läs Winnerbäck) verkligen verkligen försöker vara skum och djup och obegriplig. Då blir jag förbannad.

Hörru Winnerbäck. Jag tycker du ska börja knarka lite så kanske du vinner lite respekt. Nu är du bara fånig. Och obegriplig. Och så jävla dålig. Hör du det? DÅLIG!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0