Och så uppstod jag från de döda

Jag är levande igen. Knappt. Men levande. Trött. Lite små lullig av rödtjut. Men levande visst.

Framtiden är fortfarande oviss. Men det hela löser sig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0