Thank God It's Friday
Jag glömde min mobil hemma under 6 timmar när jag var iväg och fixade diverse saker. Kändes som om jag hade mist en kroppsdel.
Det kändes inte okej alls.
Det kändes inte okej alls.
"Björn Söderberg" 2
Just ja. "Björn Söderbergs" analys av mig som person tycker jag för övrigt ÄR en klockren analys av min person. Han har så rätt så. Men frågan är om det är något fel i att vara just på det sättet jag är? Hade inte "Björn Söderberg" valt att kritisera denna blogg även om jag endast vara en person som anammat kvällspressens normer och regler eller om jag för den delen försökte mig på att göra riktigt riktigt djupa omvärldsanalyser med hänvisningar till diverse kända men relativt okända människor för gemeneman? Jag tror inte att "Björn Söderberg" går att tillfredställa alls. Allt är nog fel i hans ögon.
Postat av: Björn Söderberg
Du punschiga atomnedbrytare!
Jag snubblar in på din blogg, och kan inte undvika att uppmärksamma dina pretentiösa omvärldsanalysförsök.
Visst, du ha, att döma av vad jag läst, inte anammat typiska kvällspressbaserade konventioner och normer, vilket å ena sidan myntet kan betyda att man är fri från masshjärntvätten, men å andra sidan myntet att man hjärntvättar sig i andra riktningen; att av rebelliska dumsnutigheter alltid sätta sig på sniskan; att exempelvis hävda att välgörenhet är enda utvägen för cannabisbruk, bara för att det inte är så farligt som kvällspressen vill ha sagt.
Rebellen skriver sedan en blogg för att framföra sina e g n a, kontroversiella, åsikter; ett avigt aftonblad. Frågar mig sedan om denna blaska består av subjektiva analyser, eller ett mönster av ytliga motsatser.
Detta är dock bara mitt första intryck; jag har endast läst ett fåtal inlägg, och jag kommer absolut inte söka bekräfta min intuition, ty priset är så högt som ytterligare läsning.
"Björn Söderberg"
Som för övrigt är en person från min hemstad i samma ålder som mig själv. Dock inte sagt att det är samma person.
"Björn Söderberg" får gärna ta sig friheten att trascha mig hur mycket han vill. Bevisar bara min storhet. Fortsätter det i den riktningen kommer jag ju snart vara lika stor som Blondinbella eller Rosing. Inget som stör mig alls. Tanken på att någon blir upprörd över det jag skriver ger mig en sådan kittlande känsla av tillfredställelse att jag knappt vet var jag ska ta vägen.
Jag välkomnar det hela. Hata på bara. Alla vet ju att alla stora personligheter och genier genom tiderna ofta var hatade och gravt ifrågasatta. Jag har precis påbörjat min vandring mot storhet, men jag känner definitivt att jag är på rätt väg.
Hata mera.
"Björn Söderberg" får gärna ta sig friheten att trascha mig hur mycket han vill. Bevisar bara min storhet. Fortsätter det i den riktningen kommer jag ju snart vara lika stor som Blondinbella eller Rosing. Inget som stör mig alls. Tanken på att någon blir upprörd över det jag skriver ger mig en sådan kittlande känsla av tillfredställelse att jag knappt vet var jag ska ta vägen.
Jag välkomnar det hela. Hata på bara. Alla vet ju att alla stora personligheter och genier genom tiderna ofta var hatade och gravt ifrågasatta. Jag har precis påbörjat min vandring mot storhet, men jag känner definitivt att jag är på rätt väg.
Hata mera.
Stimulate me
Medan kaffet kokar klart funderar jag på dagens valmöjligheter. Vad jag vill är att bli stimulerad.
Snälla stimulera mig!
Snälla stimulera mig!
Dagens sista
Dagens sista låt blir MGMT med Electric Feel. Hade helt glömt bort hur fantastisk den är. Videon är också fantastisk. Verkligen. Check it: http://www.youtube.com/watch?v=UtUI5MC9tVM
Om ändå flitighetens lampa hade kastat lite ljus
Jag hade önskat att flitighetens lampa hade kastat en liten strimma av ljus på mig idag. Inget ljus kom dock (utom den förbannat irriterande solen genom skitiga vardagsrumsfönster). Istället har jag legat i fostersällning i soffan och druckit kaffe som vatten och önskat att jag befann mig på annan plats. Sedan satt jag i nedhasad ställning framför datorn och stirrade med röda ögonen på ett tomt worddokument. Sedan la jag mig i badkaret och läste boken Bitterfittan. För att sedan återgå till fosterställning i soffan. För att sedan bestämma mig för att laga middag till rumskompis. Hon kom hem och la sig i fosterställning på köksgolvet. Jag gjorde henne sällskap där på köksgolvet i fosterställning med ett glas vin medan mathavren kokade.
Kontentan är att jag helt enkelt inte kan prestera något i skolan utan allvarlig tidspress. Jag måste liksom känna ett blad mot strupen. Döden som flåsar mig i nacken. Ångesten som kramar om mitt hjärta. Annars kan jag inte prestera.
Nu har jag dock en dejt med min ipod och mina gympaskor. Här ska motioneras till fabulös musik.
Kontentan är att jag helt enkelt inte kan prestera något i skolan utan allvarlig tidspress. Jag måste liksom känna ett blad mot strupen. Döden som flåsar mig i nacken. Ångesten som kramar om mitt hjärta. Annars kan jag inte prestera.
Nu har jag dock en dejt med min ipod och mina gympaskor. Här ska motioneras till fabulös musik.
Jakten på den kluvna personligheten fortsätter
Eftersom den personen med kluven personlighet har fortsatt med att skriva typ alla kommentarer i min blogg vill jag nu veta vem det är. Men eftersom jag inte är någon hacker så är det gravt svårt att ta reda på vem personen är för mig bara genom deras IP adress.
Jag ger er härmed en uppgift. Jag lägger ut personens IP adress här i bloggen sen får ni vänligen göra vad ni kan för att ta reda på vem det är. Jävlas gärna lite med personen ifråga om det är möjligt. Skicka iväg ett litet virus eller så.
IP adress:
195.149.182.130
Den som lyckas bäst får en middag av mig.
Jag ger er härmed en uppgift. Jag lägger ut personens IP adress här i bloggen sen får ni vänligen göra vad ni kan för att ta reda på vem det är. Jävlas gärna lite med personen ifråga om det är möjligt. Skicka iväg ett litet virus eller så.
IP adress:
195.149.182.130
Den som lyckas bäst får en middag av mig.
Bitchslap
Happ, nu är jag enligt kommentarsfältet en bitch. Det kan jag leva med. Att vara snäll är tydligen inte min grej. Jag har verkligen försökt blir en genuint snäll människa som gör och säger snälla saker, men det har inte gått något vidare. När jag har sagt snälla saker så tror folk att jag egentligen är sarkastisk eller ljuger. När jag har försökt göra snälla saker så tror folk att jag vill ha något från dom även fast jag bara vill vara snäll. Jag förstår inte hur jag ska bete mig för att folk verkligen ska tro att jag bara vill vara vänlig?
Antingen beror detta på mänsklighetens tro att alla vill dom ont eller så bero det helt enkelt på att mitt beteende genom åren har varit så pass ego att det nu är omöjligt att få någon att tro att jag är snäll. Men jag är snäll. Jätte snäll. Men världen vill inte välkomna min snällhet. Kanske är bättre att vara en bitch då? Slipper jag iaf försöka så jävla hårt.
Dagens sista
Jag har precis sett filmen Closer med Sara och en låda med sorbet. Closer är en väldigt bra film. Jag känner fysisk smärta när jag ser den filmen. Känslorna i filmen går verkligen igenom tven och rätt in i hjärtat. Ont gör det. Så väldigt smärtsamt och på något vis så jävla realistiskt. Otrohet och olycklig kärlek visar sig inte på det vis som Hollywood i vanliga fall porträtterar det hela. Closer är naken. Det är så det verkligen är. Ologiskt och smärtsamt.
Därför får dagens sista låt givetvis bli Damien Rice med The Blower's Daughter för att på något vis hedra filmen som sådan. Låten funkar även när olycklig kärlek finns med i bilden. Jag lyssnade mycket på den under tiden med Kille 1.
Därför får dagens sista låt givetvis bli Damien Rice med The Blower's Daughter för att på något vis hedra filmen som sådan. Låten funkar även när olycklig kärlek finns med i bilden. Jag lyssnade mycket på den under tiden med Kille 1.
"No love, no glory
No hero in her sky"
Männen som har dissar mig
Idag har jag tyvärr lyckats fundera extremt mycket över diverse män i mitt liv. Sedan mitt 3,5 åriga samboförhållande tog slut för 3 år sedan så har jag inte ens lyckats komma i närheten av något som kan liknas vid ett förhållande. Sara säger att det är för att jag hade ett sådant normalt förhållande då och helt enkelt ville ha nåt annat efter det. Kanske nåt mer spännande? Men jag vet inte? De män som har passerat i mitt liv sedan dess har i de flesta fall behandlat mig som skit och jag har väl inte heller varit Guds bästa barn. Dysfunktionalitet har liksom blivit nyckelordet.
- Kille 1
Träffades när vi jobbade säsong på Island. Kärlek uppstod. Från min sida iaf. Tårdrypande farväl 9 veckor efter vi träffats. Lovade varandra guld och gröna skogar. Han dumpade mig en vecka senare. Sedan följde dryga sex månader av sporadiskt träffande när det fanns tid. Arga telefonsamtal. Aggresiva sms. Tårar. Tills han tillslut skriver ett mail och deklarerar att han har träffat en annan.
- Kille 2
Bekant som helt plötsligt blev intressant. Träffades i hemlighet under 2 månader p.g.a. jidder med ex flickvän. Påstod han. Jag blev lite kär. Jag flyttade. Kontakten fortsatte. Bråk som följd. Elakheter som följd. Tårar som följd. Kontakt bruten. Kontakt återupptagen igen. 2,5 år senare har vi iaf lyckats upprätthålla någon form av vänskapsförhållande med en viss attraktion som följd.
- Kille 3
Kille 1:s bästa vän. Utvecklades till ett dysfunktionellt kk förhållande. Jag blev kär. Kärlek ej besvarad. Som hämnd tyckte jag det var smart att hänga med Kille 1 igen. Samtidigt som Kille 3. Det blev soppa av det hela. Fortfarande soppa. Jag sårar. Han sårar. Det gör ont. Har gjort ont i över 2 år. Nu är det dock över.
Vad de har gemensamt är att de inte ville ha mig. Jag ville ha dom. Fast jag visste att det var kört redan från början. Fast jag visste att det inte skulle bli vi. Kände det på mig. Just därför drogs jag till dom. I hopp om att vinna tillslut. Få det som var omöjligt. För allt hade varit så jävla enkelt tidigare.
Jag har de senaste månaderna därför jobbat hårt med att bryta detta beteende som verkligen inte är bra för mig. Jag tycker att jag har lyckats ganska bra. Jag är stolt över mig själv. Jag har hållt mig undan det som gör ont. Jag har hållt mig undan destruktivt beteende. Och jag tror att jag är på rätt väg. Efter 3 år.
- Kille 1
Träffades när vi jobbade säsong på Island. Kärlek uppstod. Från min sida iaf. Tårdrypande farväl 9 veckor efter vi träffats. Lovade varandra guld och gröna skogar. Han dumpade mig en vecka senare. Sedan följde dryga sex månader av sporadiskt träffande när det fanns tid. Arga telefonsamtal. Aggresiva sms. Tårar. Tills han tillslut skriver ett mail och deklarerar att han har träffat en annan.
- Kille 2
Bekant som helt plötsligt blev intressant. Träffades i hemlighet under 2 månader p.g.a. jidder med ex flickvän. Påstod han. Jag blev lite kär. Jag flyttade. Kontakten fortsatte. Bråk som följd. Elakheter som följd. Tårar som följd. Kontakt bruten. Kontakt återupptagen igen. 2,5 år senare har vi iaf lyckats upprätthålla någon form av vänskapsförhållande med en viss attraktion som följd.
- Kille 3
Kille 1:s bästa vän. Utvecklades till ett dysfunktionellt kk förhållande. Jag blev kär. Kärlek ej besvarad. Som hämnd tyckte jag det var smart att hänga med Kille 1 igen. Samtidigt som Kille 3. Det blev soppa av det hela. Fortfarande soppa. Jag sårar. Han sårar. Det gör ont. Har gjort ont i över 2 år. Nu är det dock över.
Vad de har gemensamt är att de inte ville ha mig. Jag ville ha dom. Fast jag visste att det var kört redan från början. Fast jag visste att det inte skulle bli vi. Kände det på mig. Just därför drogs jag till dom. I hopp om att vinna tillslut. Få det som var omöjligt. För allt hade varit så jävla enkelt tidigare.
Jag har de senaste månaderna därför jobbat hårt med att bryta detta beteende som verkligen inte är bra för mig. Jag tycker att jag har lyckats ganska bra. Jag är stolt över mig själv. Jag har hållt mig undan det som gör ont. Jag har hållt mig undan destruktivt beteende. Och jag tror att jag är på rätt väg. Efter 3 år.
Släktskap med Stalin utreds.
Trots att jag hade lovat mig själv ledigt idag från allt vad Sales Management heter, så råkade jag ändå slänga ett ögonkast på hemtentan efter samtal med klasskompis. Nu har jag grav ångest. Dock tror jag ändå att jag tänker fortsätta snusa rapé och dricka kaffe medan jag glor på serier och letar fabulösa skivor. Jag fortsätter ignorera hemtentan tills inspiration infinner sig om en dag eller två.
Men jag konstaterar dock: Läraren är antagligen nära besläktad med Stalin.
Det kommer blir en bra dag
Jag älskar dagar när jag lyckas förtränga pluggångesten och alla måste långt långt bak i mitt medvetande och jag istället kan ägna mig åt att göra absolut ingenting.
Idag har jag sovit länge, legat i sängen och lipat till Oprah, ätit knäckebräd med keso i sängen, laddat ner en mängd nya skivor och laddat ner några nya avsnitt av diverse serier. Jag sitter i mjukisar, sliten t-shirt och smutsigt hår. Och jag vet, jag bara vet, att detta kommer bli en grym dag.
Dagens olagligt nedladdade artister: The Rascals, Last Shadow Puppets, Bloc Party, Sugarplum Fairy, CSS, Ladytron, Wilco, Burial och The Mary Onettes. Kanske blir det fler innan denna icke produktiva dag är över. Hemtentan kan kyssa mig i röven. Idag pallar jag inte.
Idag har jag sovit länge, legat i sängen och lipat till Oprah, ätit knäckebräd med keso i sängen, laddat ner en mängd nya skivor och laddat ner några nya avsnitt av diverse serier. Jag sitter i mjukisar, sliten t-shirt och smutsigt hår. Och jag vet, jag bara vet, att detta kommer bli en grym dag.
Dagens olagligt nedladdade artister: The Rascals, Last Shadow Puppets, Bloc Party, Sugarplum Fairy, CSS, Ladytron, Wilco, Burial och The Mary Onettes. Kanske blir det fler innan denna icke produktiva dag är över. Hemtentan kan kyssa mig i röven. Idag pallar jag inte.
Dagens sista
Dagens sista blir (återigen) Lykke Li med Hanging High. Den låten beskriver mitt känslotillstånd så otroligt bra under de djupa dalar som ibland har en tendens att ta över mitt liv och gör mig relativt "emo". Ibland undrar jag om det är de djupa dalarna som verkligen gör att jag känner att jag lever?
Ola gnäller lite halvt på ångestbloggarna som han kallar dom. Men det ger jag fan i. Jag gillar ångestbloggarna. Dom beskriver min generations känslotillstånd så otroligt bra. Ångest it what's makes the world go around.
Ola gnäller lite halvt på ångestbloggarna som han kallar dom. Men det ger jag fan i. Jag gillar ångestbloggarna. Dom beskriver min generations känslotillstånd så otroligt bra. Ångest it what's makes the world go around.
Oh thunder in my heart
These razors cutting sharp
And leaves me with an ever bleeding scar
So soft, so suddenly
So that I can not breathe
I'm drawn into a circle painted black
Oh I'm hanging high
Oh won't you let me down
Back where I started at
You know I'm a little lost
And when it hurts the most
I'll push a little more
I'm back where I started at
You know I'm a little lost
Like lightning in my heart
A kiss so burning hot
I'm hanging on a thread that's bound to drop
Like rain on open skies
Don't know the reason why
But I'll always choose the black in front of white
Vi måste nog göra slut nu.
Varenda jävla gång jag loggar in på Facebook så står det att mitt ex nu är i ett förhållande med bla bla bla. VARENDA GÅNG! I TYP TVÅ MÅNADER???? Det kan ju inte vara normalt? Tar dom bort att dom har ett förhållande drygt en gång per dag och lägger sedan dit igen för att alla ska se det när dom loggar in på Facebook? Att just dom har ett förhållande? Varje jävla gång alltså?
Hur mycket kan en människa ta liksom? Det var ju nog jävla störigt första gången jag såg det och sen måste jag nu liksom återuppleva den känslan varenda gång jag loggar in. Han är lycklig. Med någon annan. Han vill visa det för hela världen. Att han är lycklig med någon.
Och trots det faktum att jag egentligen inte besitter några vidare starka känslor för personen ifråga så är det förbannat jävla störigt iaf. Varenda gång och loggar in liksom. Han är lycklig med någon annan. Jag är fortfarande singel. Han valde någon annan som inte var jag.
Vad i helvete har den personen som inte jag har? Vad gör hon bättre? Jag tycker inte om att "förlora".
Jag hatar Facebook. Vi kanske måste göra slut.
Hur mycket kan en människa ta liksom? Det var ju nog jävla störigt första gången jag såg det och sen måste jag nu liksom återuppleva den känslan varenda gång jag loggar in. Han är lycklig. Med någon annan. Han vill visa det för hela världen. Att han är lycklig med någon.
Och trots det faktum att jag egentligen inte besitter några vidare starka känslor för personen ifråga så är det förbannat jävla störigt iaf. Varenda gång och loggar in liksom. Han är lycklig med någon annan. Jag är fortfarande singel. Han valde någon annan som inte var jag.
Vad i helvete har den personen som inte jag har? Vad gör hon bättre? Jag tycker inte om att "förlora".
Jag hatar Facebook. Vi kanske måste göra slut.
NILS!
Lugn bara lugn. Det kommer lösa sig. Vi kan vara fattiga tillsammans.
Hellre havregrynsgröt tillsammans än fläskfilé ensam. Allt mitt är ditt. I got you back, you got mine. Och allt det där. Vi löser det hela.
Vår tid kommer någon annan gång. Någon annanstans. I en annan värld. Tills dess så har vi ju varandra. Och du, det är inte fy skam!
Hellre havregrynsgröt tillsammans än fläskfilé ensam. Allt mitt är ditt. I got you back, you got mine. Och allt det där. Vi löser det hela.
Vår tid kommer någon annan gång. Någon annanstans. I en annan värld. Tills dess så har vi ju varandra. Och du, det är inte fy skam!
I'm more desirabel than 96 % of 41815676 people
"You are more desirable than 96% of 41,815,676 people". Jag håller alltså fortfarande placeringen.
När jag får reda på sådana fakta så känns det faktum att jag är singel och lever i celibat mindre påfrestande. Facebook är en sådan bra källa för information.
När jag får reda på sådana fakta så känns det faktum att jag är singel och lever i celibat mindre påfrestande. Facebook är en sådan bra källa för information.
Soulsearching
Vaknade klockan 7 imorse med vad man brukar säga "ett ryck". En obehaglig känsla hade letat sig in i magtrakten. Vad är det frågan om? Var kommer känslan ifrån? Kan liksom ha varit generell bakisångest, men det kändes som att det var nåt mer.
Kunde givetvis inte somna om utan fick snällt titta på Dr. Phil och hans Babysitter on drugs program. Det botade inte direkt känslan i magtrakten. Känslan har liksom funnits där hela dagen. Förvärrades ytterligare när jag tog en nap i soffan och vaknade upp med det berömda "rycket" igen.
Jag hatar känslor som får en att bli så obekväm i sin egna kropp att man önskar att man hade kunnat krypa ur den. Lite själsligt så där iaf.
Jag gillar inte att känslan lite har förstört vad som annars har varit en mycket bra dag. Nu ska jag lägga mig i sängen och utföra lite soulsearching på mig själv. Jag räds inte det jag kommer hitta, men av någon anledning är det oftast inte speciellt upplyftande. Dock oftast till hjälp med att hitta felen jag glr i mitt liv med mitt destruktiva beteende som grund. Men det positiva är att jag nuförtiden är bra på att ändra det beteendet och inte utföra samma misstag igen.
Kunde givetvis inte somna om utan fick snällt titta på Dr. Phil och hans Babysitter on drugs program. Det botade inte direkt känslan i magtrakten. Känslan har liksom funnits där hela dagen. Förvärrades ytterligare när jag tog en nap i soffan och vaknade upp med det berömda "rycket" igen.
Jag hatar känslor som får en att bli så obekväm i sin egna kropp att man önskar att man hade kunnat krypa ur den. Lite själsligt så där iaf.
Jag gillar inte att känslan lite har förstört vad som annars har varit en mycket bra dag. Nu ska jag lägga mig i sängen och utföra lite soulsearching på mig själv. Jag räds inte det jag kommer hitta, men av någon anledning är det oftast inte speciellt upplyftande. Dock oftast till hjälp med att hitta felen jag glr i mitt liv med mitt destruktiva beteende som grund. Men det positiva är att jag nuförtiden är bra på att ändra det beteendet och inte utföra samma misstag igen.
Sunny sunday
Nils körde någon typ av male bonding med min katastrofkille. Jävla svikare! Fick därför närma mig det hela fast jag inte ville.
Katastrofkille: Är vi arga på varandra?
Jag: Vi är arga på varandra.
Katastrofkille: Jag är inte arg på dig.
Jag: Nähä? Då är väl inte jag arg på dig heller.
Sen gick jag därifrån och tänkte att det nog var det vettigaste samtalet vi haft under våran 2 åriga icke relation.
Fick skjuts hem av en fantastisk människa. Försökte bjuda på middag som tack men han har inte bemött det hela. Nils säger att jag är för på. Jag tycker snarare att jag försöker vara snäll.
Nåväl, lördagskvällen/natten har lämnat en trivsam känsla i mitt bröst. Det finns det som är bra i livet. Det finns det som är fantastiskt i livet.
Katastrofkille: Är vi arga på varandra?
Jag: Vi är arga på varandra.
Katastrofkille: Jag är inte arg på dig.
Jag: Nähä? Då är väl inte jag arg på dig heller.
Sen gick jag därifrån och tänkte att det nog var det vettigaste samtalet vi haft under våran 2 åriga icke relation.
Fick skjuts hem av en fantastisk människa. Försökte bjuda på middag som tack men han har inte bemött det hela. Nils säger att jag är för på. Jag tycker snarare att jag försöker vara snäll.
Nåväl, lördagskvällen/natten har lämnat en trivsam känsla i mitt bröst. Det finns det som är bra i livet. Det finns det som är fantastiskt i livet.
Kom igen! HATA MIG!
Ni, kära läsare, erbjuder mig inget motstånd. Jag kallar er psykopater och ni håller snällt med? Vad är upp med det? Om mitt stora ego någonsin ska bli uppfyllt kräver jag härmed att ni protesterar lite mot allt jag häver ur mig. Kallar mig ett hålögt missfoster, säger att det är en skam att jag lever, att jag är skymf mot allt mänskligt, frågar om ens min mamma kan älska mig, ifrågasätter min rätt att racka ner på allt och alla m.m. m.m. Se så.
För att hjälpa er på traven så lägger jag ut lite åsikter här som ni kan hata lite på.
- Tjocka människor är dummare än genomsnittet
- Castro är en fin människa
- Storleken HAR betydelse
- Kärlek är en illusion
- Människor som lyssnar på Rix FM är osmarta
- Stureplan är Sveriges skamfläck
- Muskliga killar har liten kuk
- ICA är djävulen själv
- Reinfeldt är ett UFO
Vi hatar sales management.
Jag steg upp klockan 10 för att försöka få ordning på vårt arbete som ska vara inne på måndag. Hittills har jag inte lyckats med mer än att ta bort alla "man" ur texten och ersätta det med ord som de, företaget och Konftel. Under tiden har jag druckit alldeles för starkt kaffe och legat i konstiga ställningar runt om i vardagsrummet för att undvika att få den ytterst starka höstsolen i ögonen.
Jag väntar på att koffeinkicken ska slå in så jag kan bli effektiv. Den verkar inte infinna sig.
Jag väntar på att koffeinkicken ska slå in så jag kan bli effektiv. Den verkar inte infinna sig.
Min tag
Ola har tydligen hittat min mycket inovativa "tag" i Luleå. Jag är mycket nöjd med den. Rosa och fin. Återspeglar verkligen min person.
Dagens agenda: hug it out!
Jag fick precis Erik att ligga lite på mig. Det var trevligt. Jag saknar närhet. Försöker även snika till mig kramar av resterande medlemmar i min grupp. Jag intalar mig att dom gillar det.
Klockan är 13.10. Klockan 15 öppnar EPP (efter plugg pub). Jag sitter mest av tiden tills dessa. Produktiviteten ligger på låg nivå. Jag är slut. Min grupp är slut. Vi behöver helg.
Let's hug it out.
Klockan är 13.10. Klockan 15 öppnar EPP (efter plugg pub). Jag sitter mest av tiden tills dessa. Produktiviteten ligger på låg nivå. Jag är slut. Min grupp är slut. Vi behöver helg.
Let's hug it out.
Hello skinny!
Hittade en gammal bild och insåg att jag var relativt jävla spinkig i våras. Nedan är en bild från den tiden i min favvo outfit. Kolla bara på dom där spinkiga små armarna!!!! Eller är det min dator som gör att jag ser ut som ett spinko???? Imorgon tänker jag ta på mig samma outfit visa upp den fast 5-6 kg plus. Undra om min dator gör att jag ser ut spinkig ut på alla bilder? Hemma hos mamma såg jag inte alls lika spinkig ut. När jag lånade hennes dator asså.
Är det spinkigt eller är min skärm från 1998 helt fel ute?
Är det spinkigt eller är min skärm från 1998 helt fel ute?
A dream coming true (almost)
Idag lyckades jag nästan övertala Erik att hångla med mig bakom en bokhylla i biblioteket på skolan. Det har alltid varit lite av en dröm då jag är uppvuxen på diverse amerikanska serier och filmer där hångel i bibliotek är ett vanligt förekommande fenomen och påvisas som något "kittlande". Han bangade dock ur i sista sekund med den dåliga ursäkten att han hade fel byxor på sig?! Var byxorna allt för lösa, allt för tighta eller bara helt fel för hångel? Jag vet fan inte.
Nåväl, jag gör ett nytt försök imorgon och hoppas att han har valt ett annat par byxor och på så vis känner sig lite mer givmild när det kommer till hångel. Annars tänker jag tjata på Nils.
Nåväl, jag gör ett nytt försök imorgon och hoppas att han har valt ett annat par byxor och på så vis känner sig lite mer givmild när det kommer till hångel. Annars tänker jag tjata på Nils.
You fucking psychos!
Erik påpekade idag att vad han gillar mest med min blogg är det faktum att det har blivit ett forum för allehanda psykopater. Och jag kan ju givetvis inte annat än att hålla med. Jag tar emot denna förändringen med glädje och välkomnar alla där ute till denna "psykopaternas boning".
Detta eftersom jag är starkt övertygad om att hela vår generation består av dysfunktionella individer med olika störningar och givetvis i olika grader. Men fucked up och psyko är vi i vilket fall som.
Välkommen!
Detta eftersom jag är starkt övertygad om att hela vår generation består av dysfunktionella individer med olika störningar och givetvis i olika grader. Men fucked up och psyko är vi i vilket fall som.
Välkommen!
Klantarsel personifierad!
Jag lider av total sinnesförvirring.
Skulle skicka in en ansökan till Ur & Penn som sökte extrapersonal. Eftersom jag är lite halvt lat så tog jag en gammal ansökan och ändrade lite i den. Dock glömde jag ändra överskriften som löd: Kundtjänstmedarbetare, deltid. Jag tror deras personalansvarige kommer bli lite fundersam. Förhoppningsvis tror hon inte att jag är ett jävla klantarsel utan att jag helt enkelt är blåst och ger mig en chans ändå. Troligen kommer hon tro att jag är ett klantarsel och en lat jävel.
Fan så jävla pinsamt. Fan så jävla trögt.
Förbannade faaaan!
Undra om hon tycker att jag är mindre trög om jag skickar ett nytt mail och skriver att jag råkade skicka fel? Det är nämligen det enda alternativet jag har. Eller så får jag hacka mig in på hennes mail och radera det hela. Dock besitter jag inga sådana kunskaper.
Skulle skicka in en ansökan till Ur & Penn som sökte extrapersonal. Eftersom jag är lite halvt lat så tog jag en gammal ansökan och ändrade lite i den. Dock glömde jag ändra överskriften som löd: Kundtjänstmedarbetare, deltid. Jag tror deras personalansvarige kommer bli lite fundersam. Förhoppningsvis tror hon inte att jag är ett jävla klantarsel utan att jag helt enkelt är blåst och ger mig en chans ändå. Troligen kommer hon tro att jag är ett klantarsel och en lat jävel.
Fan så jävla pinsamt. Fan så jävla trögt.
Förbannade faaaan!
Undra om hon tycker att jag är mindre trög om jag skickar ett nytt mail och skriver att jag råkade skicka fel? Det är nämligen det enda alternativet jag har. Eller så får jag hacka mig in på hennes mail och radera det hela. Dock besitter jag inga sådana kunskaper.
"How can I answer that when you've got the nerves to ask me?"
Jag har inte kunnat läsa Linda Rosings blogg på flera dagar. Det går inte att komma in på den! Jag får fan i mig panik! Vem ska jag nu håna? Vem ska jag nu förfasas över? Plosjö? Men hon lägger inte ut bilder där hon ser ut som en transvestit/sjöjungfru med sagg i mungipan. Hon ser mer ut som ett skadeskjutet rådjur. Vilket inte alls är lika roande överhuvudtaget.
Vidare så saknar jag tydligen integritet, vilket jag absolut håller med om. Jag viker med glädje ut mitt känsloliv på denna blogg till följd av att min omgivning föraktar mig och min mor förfasas. Med vad göra? Jag sprider lite bitterljuv vishet till massorna. Det är vad jag själv intalar mig. För jag saknar även totalt självinsikt. Jag är som vilken 15 åring som helst; pretentiös, promiskuös, världsbäst, världsvan och i en egen klass för sig!
Några frågor på det motherfuckers?
(Citatet ovan är även det från Bob Dylan och det har VERKLIGEN med texten i sig att göra)
Denna ansvarslösa generation
Hur lite ansvar har man behövt ta i livet när man tvättar och städar toan bara för att uppnå en känsla av att man har gjot nåt av vikt? Tagit ansvar? Dragit sitt strå till stacken? Gjort något MENINGSFULLT?
Fientlig? Me? Who? What?
Min lärare sa igår under handledningen att det ser ut som att jag har en fientlig inställning till mina klasskompisar. Jag förstod inte alls vad han pratade om. Jag är inte fientlig. Bara för att jag sitter med armarna i kors, tillbaka lutad på stolen och med rynkade ögonbryn så betyder det inte att jag är fientlig. Jag är bara koncentrerad. Fokuserad. Och kanske en gnutta upprörd över vad en del av dom häver ur sig. Men fientlig? Jag vet då inte jag asså?
Definiera fientlig? Eller för den delen storhetsvansinne?
Definiera fientlig? Eller för den delen storhetsvansinne?
"You can't be wise and in love at the same time"
Jag och Erik spelade nåt typ av frågespel över msn. Det blev oavgjort. Han kallade mig fittdjur.
Erik trodde att Paul McCartney var en av medlemmarna i Traveling Wilbury och jag trodde att Public Enemy var en duo! Frågan är vilket som är mest pinsamt? Jag hävdar självklart att inte veta medlemmarna i Traveling Wilbury som faktiskt är bestående av GIGANTER som Bob Dylan, George Harrison, Tom Petty, Roy Orbison och Jeff Lynne är vad som är mest pinsamt. Erik hävdar dock att det är skrattretande att inte veta ett smack om Public Enemy. Så jag låter er avgöra vem av oss som är mest pinsamt. Den som är minst pinsam vinner den oavgjorda frågetävlingen!
(Ovanstående citat är uttalat av GIGANTEN Bob Dylan och har inget med texten i sig att göra)
Erik trodde att Paul McCartney var en av medlemmarna i Traveling Wilbury och jag trodde att Public Enemy var en duo! Frågan är vilket som är mest pinsamt? Jag hävdar självklart att inte veta medlemmarna i Traveling Wilbury som faktiskt är bestående av GIGANTER som Bob Dylan, George Harrison, Tom Petty, Roy Orbison och Jeff Lynne är vad som är mest pinsamt. Erik hävdar dock att det är skrattretande att inte veta ett smack om Public Enemy. Så jag låter er avgöra vem av oss som är mest pinsamt. Den som är minst pinsam vinner den oavgjorda frågetävlingen!
(Ovanstående citat är uttalat av GIGANTEN Bob Dylan och har inget med texten i sig att göra)
Dagens sista
Dagens sista får bli Mando Diaos låt Not a perfect day. Det är så sjukt passande så det finns inte. Tror nämligen fortfarande att jag befinner mig i ett parallellt universum där allt är upp och ner och ingenting är logiskt alls.
Jag saknar Nils. KOM TILLBAKA!
Disrespect.
Jag saknar Nils. KOM TILLBAKA!
Disrespect.
Boring
Jag är så uttråkad att jag kan dö. Och ingen vill hälsa på. Tanken på att jag faktiskt kan lämna hemmet har inte alls slagit mig. Jag vill att berget ska komma till mig helt enkelt. Jag är bekväm och uttråkad. Jävligt dålig kombo.
Rumskompis + pojkvän har sex ungefär hela tiden. Jag är lagomt less och lagomt mycket fånge i mitt egna hem.
Rumskompis + pojkvän har sex ungefär hela tiden. Jag är lagomt less och lagomt mycket fånge i mitt egna hem.
Disrespect!
Jag känner just nu en viss disrespect i mitt egna hem. Vad jag upplever är gravt surrealistiskt. Jag tror att jag kan befinna mig i ett parallellt universium. Där saker sker som jag aldrig trodde skulle kunna ske i min vildaste fantasi. Jag har tappat respekten. Jag blir inte respekterad.
Snälla ta mig härifrån.
Jag har gråten i halsen.
Snälla ta mig härifrån.
Jag har gråten i halsen.
Det finaste någon någonsin gjort för mig.
Sms-konversation med världens bästa Erik efter att han läst nedanstående inlägg.
Erik: Have you lost it completely?
Jag: Jag tror nästan det.
Erik: Kämpa! Ska jag skriva nåt pretentiöst och pseudointellektuellt så du får lite kognitiv input (eller är det vad jag just gjorde?)
Jag: Jag uppskattar din medkänsla å det grövsta. Finaste nån någonsin skrivit till mig.
Erik: Det var det minsta jag kunde göra. Jag läste om din antikulturella filmorgie och förstår att du är illa ute.
Jag: Jag ligger i fosterställning och kvider pga avsaknad av intellektuell stimulans.
Erik: Vad vill du ha? Eyvind Johnson? Tranströmer? Latin? Grekiska? Bibeln? Kierkegaard?
Jag: Gamla hederliga Eyvind eftersom vi delar samma födelseort.
Sedan ringde han mig och läste ett stycke från Nu var det 1914 som är första delen i Romanen om Olof. Det hela var mycket vackert. Det hela var mycket snällt. Jag kan inte annat än vara nöjd över att ha sånna människor i mitt liv. Klockan var även 2 på natten, vilket verkligen gör det hela ännu mer snällt och fint.
Tack tack!
I feel sane I feel sane have I lost it?
Jag har nu suttit instängd i mitt rum i dryga 7 timmar. Avskärmat mig från omvärlden som jag just nu inte direkt står ut med. Funderat lite, sovit lite, ätit lite, glott på tv lite. Såg High School Musical 1 + 2 på femman. Sen poppade jag lite popcorn och såg Stjärnor på is. Jag ifrågasätter just nu stark min mentala hälsa.
Har helt enkelt gömt mig i mitt rum för att slippa störa mig till döds på diverse saker och för att på något vis hindra mig från att säga saker jag inte kan ta tillbaka sen. Jag har isolerat mig. Jag gör omvärlden en tjänst.
Dock börjar det kännas lite ensamt där inne. Så skicka gärna ett sms eller ring. Iaf för att kolla att jag inte har "lost it" helt och hållet. Jag lägger mitt välbefinnande i era händer.
Dagens sista (inspirerard av rubriken) får bli Tiger Lou med Nixon. Kommer dom med en ny skiva eller inte?
Har helt enkelt gömt mig i mitt rum för att slippa störa mig till döds på diverse saker och för att på något vis hindra mig från att säga saker jag inte kan ta tillbaka sen. Jag har isolerat mig. Jag gör omvärlden en tjänst.
Dock börjar det kännas lite ensamt där inne. Så skicka gärna ett sms eller ring. Iaf för att kolla att jag inte har "lost it" helt och hållet. Jag lägger mitt välbefinnande i era händer.
Dagens sista (inspirerard av rubriken) får bli Tiger Lou med Nixon. Kommer dom med en ny skiva eller inte?
Tack för booz
Jag fann lösningen på alla mina problem i en flaska tequila och en box med vin. Jag har aldrig varit så insiktsfull som vid denna tidpunkt. Jag må vara full, men jag är så jävla insiktsfull.
Jag tycker även att det är ett under att kassörskan på systemet sålda en box vin till mig när jag stank tequila och öl. Jag tackar den mänskliga godtroligheten för det.
Motherfucker, thank you for booz.
Jag tycker även att det är ett under att kassörskan på systemet sålda en box vin till mig när jag stank tequila och öl. Jag tackar den mänskliga godtroligheten för det.
Motherfucker, thank you for booz.
Just because I'm losing, dosen't mean I'm lost
Jag har mina känslor utanpå kroppen just nu. Vilket betyder att jag hugger på varje tilltal riktat till min person. Varenda moment utfört av människor i min omgivning stör mig å det grövsta. Som en irrierande böld i nacken. Som en vagel i ögat. Som en förkylning som inte vill gå över. Jag ÄR bitterfittan personifierad denna ytterst regniga och blåsiga dag i denna lägenhet som jag inte lämnat överhuvudtaget denna dag som Gud glömde.
Jag förlorar matchen idag. Men jag är fan i mig inte förlorad. Det måste finnas lite ljus någonstans och jag tänker fan i mig hitta det.
Jag förlorar matchen idag. Men jag är fan i mig inte förlorad. Det måste finnas lite ljus någonstans och jag tänker fan i mig hitta det.
I'm lost?!
Jag somnade in på soffan igår kväll. Vaknade upp vid klockan fyra med en känsla av disorientering. Känslan sitter fortfarande kvar. Var är jag? La mig i soffan igen på förmiddagen för att på något sätt återfinna känslan av orientation. Det infann sig inte. Jag la mig i badkaret för att finna mig själv. Fann ingenting. Läste dom sista sidorna i boken Penetrering medan jag låg i badkaret. Sista kapitlet beskriver en mycket brutal misshandel och våldtäkt. Jag ville inte läsa det hela men jag fortsatte med tanken att om jag bara tog mig igenom dessa sidor så var boken slut och bilderna av Maximilians sargade kropp skulle försvinna från näthinnan. Bilden finns kvar. Jag mår illa. Och skakar. Eftersom det tog så lång tid att läsa klart boken lider jag numera av värmeslag. Därav skakiningarna.
Jag ska nu plocka ihop bitarna av mig själv, sätta ihop dom och ta tag i mitt liv. Dvs. skriva veckans tredje inlämningsuppgit samt några ansökningar. När detta är gjort hoppas jag att jag ska kunna ta mig tid för en jävkligt lång power walk. Mitt midjemåtte är förga oroväckande.
Jag ska nu plocka ihop bitarna av mig själv, sätta ihop dom och ta tag i mitt liv. Dvs. skriva veckans tredje inlämningsuppgit samt några ansökningar. När detta är gjort hoppas jag att jag ska kunna ta mig tid för en jävkligt lång power walk. Mitt midjemåtte är förga oroväckande.
Horerier på hög nivå.
Jag tror kille jag "dejtat" ligger med horor i Thailand. Jag vill liksom inte riktigt tro det, men det känns som om det är vad bilderna på Facebok förtäljer. Dom brudarna ser horaktiga och jävligt unga ut. Kanske är det inte horor utan jag är en ytterst fördomsfull människa? Men i vilket fall som så sitter jag har med en dov smak av spya i munnen över dessa bilder. Känner ett visst äckel och förakt. Trodde liksom att det var one of the good guys. Verkligen. Men kanske inte? Eller kanske om det nu är så att jag är fördomsfull och dömer ut helt vanliga hederliga thailändska flickor som luder?
Ingen lägger väl egentligen upp bilder på Facebook på horor som dom ligger med? Det är väl ingenting man direkt skryter med? Eller vill visa upp? Eller är det?
Ingen lägger väl egentligen upp bilder på Facebook på horor som dom ligger med? Det är väl ingenting man direkt skryter med? Eller vill visa upp? Eller är det?
Antagande
Jag antar att det är en person med kluven personlighet eller för den delen schizofreni som skriver alla kommentarer i bloggen.
Smutsa ner!
Jag känner att ni smutsar ner mitt något vackra inlägg angående kärlekens vara eller icke vara med diskussioner om analsex och rakade underliv. Hur hamnade diskussionen där? Jag har inget emot det, men jag blir bara en gnutta fundersam när ni på något vis får fin kärlek att handla om rakade muttor?
More dead than alive but still going strong
Kom i säng vid kl. 04.00 i natt efter djupa diskussioner. Steg upp kl. 08.15 fortfarande ungefär lika full som igår. Har spenderat tiden sedan uppstigandet med att försöka få ordning på litteraturen för att kunna skriva inlämningsuppgiften som ska vara inne kl. 13.15. Jag vill säga att det går framåt, men om jag ska vara ärlig mot mig själv så är det jag just nu producerar inte av högsta kvalitet. Det är helt enkelt värdelöst. Vilket givetvis ger mig en känsla av att vilja gå tillbaka till sängen och dra täcket över huvudet.
Jag mår ju inte nåt vidare heller. Skakig som få och en huvudvärk som snart kommer driva mig till vansinne. Jag är helt enkelt inte jävligt kry. Skulle behöva sova dryga 4 timmar till.
Kommer bli kul att sitta på seminariet och lukta gammal fylla med en hålögd blick som inte är av denna värld. Motherfucker.
Jag mår ju inte nåt vidare heller. Skakig som få och en huvudvärk som snart kommer driva mig till vansinne. Jag är helt enkelt inte jävligt kry. Skulle behöva sova dryga 4 timmar till.
Kommer bli kul att sitta på seminariet och lukta gammal fylla med en hålögd blick som inte är av denna värld. Motherfucker.
Fylleblogga
När vardagen tränger sig på som en krass vagel i ögat är det av vikt att man gör vardagen mer intressant. I detta fall handlar det om att jag, Sara och Kristian har druckit oss hyftas dragna på rödtjut. Jag har vidare lättat mitt hjärta för Kristian och berättat allt om mina och Saras tidigare (inte alltid så smickrande) eskapader. Sara uppskattar det inte, men jag tror att Kristian uppskattar det hela desto mer.
Jag är iaf relativt dragen och har en hel inlämningsuppgift att skriva innan imorgon kl. 13. För att hinna bör jag stiga upp kl. 06.30. Jag tror dock att jag stiger upp vid kl. 08.00. Om jag orkar. Men jag måste.
Nu tänker jag dock sysselsätta mig med att vara lyckligt jävla full ett tag.
Och ja Olof, jag är mer poppis än dig ditt förbannade mudderverk!
Jag är iaf relativt dragen och har en hel inlämningsuppgift att skriva innan imorgon kl. 13. För att hinna bör jag stiga upp kl. 06.30. Jag tror dock att jag stiger upp vid kl. 08.00. Om jag orkar. Men jag måste.
Nu tänker jag dock sysselsätta mig med att vara lyckligt jävla full ett tag.
Och ja Olof, jag är mer poppis än dig ditt förbannade mudderverk!
Kärlekens vara eller icke vara?
Gud vad jag känner att mitt kärleksliv ifrågasätts just nu av diverse läsare. Vilket är helt okej. Jag ifrågasätter också ofta mitt kärleksliv. Jag känner av en viss avsaknad av kärleksliv som ni kanske har noterat mellan raderna. Dock är det typ av eget val. Mycket för att jag är dålig på hela den där käleksgrejen. Jag är helt enkelt inte övertygad om själva kärleksgrejens vikt i livet. Dessutom är jag inte bra på att "dejta". Jag tycker det är att befinna sig i en mycket pikant situation. Jag har dock lovat mig själv att bli bättre på det hela, men jag blir aldrig det. Jag besitter inte kraften att på något sätt leta efter kärleken där ute. Min drivkraft i livet består helt enkelt av andra saker än att hitta en livskamrat. Jag har helt enkelt inte ett nog stort intresse för att hitta kärlek. Jag tar mig liksom inte tid till det hela. Istället väljer jag att spendera min tid med andra saker som jag på något sätt finner tillfredställelse i att sysselsätta mig med.
Den senaste tiden har jag dock känt att jag ändå har en massa kärlek i mig som jag givetvis vill ge till någon annan. Dock sitter jag på arslet och väntar på att kärleken ska komma till mig. Detta eftersom jag är relativt nöjd med min tillvaro som den är och det faktum att jag faktiskt har en massa människor i mitt liv som jag kan ge lite kärlek till.
Frivilliga kandidater till kärlek kan lämna refersenser i kommentarsfältet så återkommer jag om intresse finns.
(Igår tyckte jag dock ändå att jag gjorde ett bra försök till lite kärlek då jag "pitchade" mig själv till en person)
Ingen ljuv musik mellan mig och främling
Främlingen utvecklades till en stalker. Skickar suspekta sms som jag inte längre svara på. Det hela är mycket obehagligt. Inte smickrande alls faktiskt.
Istället tänker jag nu ägna min tid åt att övertala mannen i mitt liv att vi är rätt för varandra. Jag tror att jag är nära att knäcka honom nu. Snart kommer han till insikt. Snart kommer han älska mig. Idag har jag "pitchat" alla mina fördelar för honom och berättat vad jag tycker om hos honom. Och Sara säger att hon inte tror att jag skulle bli en bra försäljare. Jag är ju för fan grym på att sälja in mig själv.
Istället tänker jag nu ägna min tid åt att övertala mannen i mitt liv att vi är rätt för varandra. Jag tror att jag är nära att knäcka honom nu. Snart kommer han till insikt. Snart kommer han älska mig. Idag har jag "pitchat" alla mina fördelar för honom och berättat vad jag tycker om hos honom. Och Sara säger att hon inte tror att jag skulle bli en bra försäljare. Jag är ju för fan grym på att sälja in mig själv.
Sms-konversation med främling
Främling: Hur många champagneflaskor ville du ha? Kram
Jag: Fel nummer
Främling: Sorry! Men är du i Umeå nån gång får jag väl ge dig en provflaska =)
Jag: Släng fram en bara
Främling: När du vill =)
Jag: Fucking awesome
Främling: Förresten...du är inte under 20? Då blev detta fel.
Jag: Nopp, jag är asgammal
Främling: Vem är du?
Jag: Vem fan är du?
Främling: Mattias...jobbar med vin
Jag: Jaså? Du skickar även sms till vilt främmande människor och frågar om dom vill ha lite skumpa?
Främling: Verkar som det blev så...galet! Är nog inte riktigt med idag...glömmer det här!
Jag. Men min flarra skumpa som du lovat då?
Främling: Vi får väl lösa det ;) Och du svarar på sms från vilt främmande? Är du också lite tokig? =)
Jag: Inte klok någonstans. Men mest uttråkad.
Främling: Då är vi två...ska vi rymma till något varmt land och vara galna? ;)
Jag: Om du betalar
Främling: Och vad bidrar du med? Heta nätter? =)
Jag: Grym personlighet
Främling: Vet inte om det räcker...behöver något hett blir uttråkad annars =)
Jag: Jävla kräsen du var då
Hur detta slutar vet jag inte riktigt än. Blir det rymning till varmt land eller ej? Vem är personen ifråga? Är det verkligen smart att sitta och sms med främling istället för att skriva inlämningsuppgiften? Många frågor så få svar!
Sentimentalitet på högsta nivå
Om en timme sitter jag på tåget hem. Jag längtar hem. Jag gör ofta det när jag är borta. Längtar efter soffan och Sara. Många säger att det är sjukt. Jag tycker snarare att det är fint.
Mest av allt längtar jag efter att sätta mig på tåget och plugga i ipoden. Jag älskar stunder när jag vet att jag kan lyssna på musik i flera timmar utan avbrott. Helst lyssnar jag på låtar fyllda med sentimentalitet. Låtar som får det att tåras i ögonen på mig. Dock krävs det fönsterplats för att verkligen kunna dra på de mest sentimentala låtarna. Sentimental låt + tåg som rullar iväg är en oslagbar kombination när det kommer till sentimentalitet. Fönsterplatsen är även vad som krävs för att kunna släppa iväg en tår. Så att ingen ser tårarna som faller. För det är ju pinsamt. Kan inte liksom sitta mitt i vagnen till allmän beskådan och låta en stilla tår ramla ner för kinden.
Oj oj, vad jag ser fram emot denna tågresa. Vänligen prata inte med mig om ni ser mig. Jag vill vara ifred. Det är det bästa med tåg också. Stunden av ensamhet. Hatar när jag hamnar bredvid någon som känner ett behov av att surra. Då låtsas jag sova.
Mest av allt längtar jag efter att sätta mig på tåget och plugga i ipoden. Jag älskar stunder när jag vet att jag kan lyssna på musik i flera timmar utan avbrott. Helst lyssnar jag på låtar fyllda med sentimentalitet. Låtar som får det att tåras i ögonen på mig. Dock krävs det fönsterplats för att verkligen kunna dra på de mest sentimentala låtarna. Sentimental låt + tåg som rullar iväg är en oslagbar kombination när det kommer till sentimentalitet. Fönsterplatsen är även vad som krävs för att kunna släppa iväg en tår. Så att ingen ser tårarna som faller. För det är ju pinsamt. Kan inte liksom sitta mitt i vagnen till allmän beskådan och låta en stilla tår ramla ner för kinden.
Oj oj, vad jag ser fram emot denna tågresa. Vänligen prata inte med mig om ni ser mig. Jag vill vara ifred. Det är det bästa med tåg också. Stunden av ensamhet. Hatar när jag hamnar bredvid någon som känner ett behov av att surra. Då låtsas jag sova.
Laglöst land
Norrbotten är laglöst land. Jag är övertygad. Här gäller andra lagar och normer än på andra ställen i världen. Det hela är mycket våldsamt och otrevligt. Folk slåss. Folk puttas. Polisen är galen. Brudarna är bitches hela bunten.
Jag och bror avbröt kvällen på Boddan efter att jag praktiskt taget blivit utslängd från dansgolvet och fått en armnåge i fejjan vilket gav mig en seriös nackskada och bror blivt rappad över handen av en polis och hans batong när han försökte ta sig efter att ha varit ute och rökt. På allt detta var det brudar som kom och puttades så fort jag pratade med någon av manlig härkomst, snubbar som skulle slåss med bror bara för att han gick förbi lite nära och alla galna människor på dansgolvet. Det hela var mycket makabert.
Det är fan fara för liv och lem här. Nu åker jag hem.
Jag och bror avbröt kvällen på Boddan efter att jag praktiskt taget blivit utslängd från dansgolvet och fått en armnåge i fejjan vilket gav mig en seriös nackskada och bror blivt rappad över handen av en polis och hans batong när han försökte ta sig efter att ha varit ute och rökt. På allt detta var det brudar som kom och puttades så fort jag pratade med någon av manlig härkomst, snubbar som skulle slåss med bror bara för att han gick förbi lite nära och alla galna människor på dansgolvet. Det hela var mycket makabert.
Det är fan fara för liv och lem här. Nu åker jag hem.
JÄRN!
Inser att jag behöver dricka några "järn" för att komma i form. Den enda formen av "järn" som finns att uppbringa i huset är raki. Jag överväger lite rutten raki för att få till fylla. Möjligtvis går det att hitta lite renat om jag ger mig fan på det.
Jag ska nu föra en inre dialog med mig själv om raki drickandets vara eller icke vara. Jag tror att jag kommer dricka det. Om nu inte mitt förnuftiga överjag lyckas övertala mig om att inte göra det hela. Mitt överjag brukar dock sällan vinna över min högt utvecklade reptilhjärna och dess längtan efter alkoholdimma.
Jag och Freud hade kunnat vara sjuka homies back in the days. Det han som introducerade kokainet i Europa. Men då som någon form av mentalmedicin.
Jag ska nu föra en inre dialog med mig själv om raki drickandets vara eller icke vara. Jag tror att jag kommer dricka det. Om nu inte mitt förnuftiga överjag lyckas övertala mig om att inte göra det hela. Mitt överjag brukar dock sällan vinna över min högt utvecklade reptilhjärna och dess längtan efter alkoholdimma.
Jag och Freud hade kunnat vara sjuka homies back in the days. Det han som introducerade kokainet i Europa. Men då som någon form av mentalmedicin.
Samtal med morfar David 84 år
Jag förklarade för min morfar min kontaktallergi jag fått av att sitta vid datorn.
Morfar: Vadå har du fått det av den där råttan?
Jag: Råttan?
Morfar: JA!
Jag: Menar du musen?
Morfar: Vadå?
Morfar: Vadå har du fått det av den där råttan?
Jag: Råttan?
Morfar: JA!
Jag: Menar du musen?
Morfar: Vadå?
Paus
Råder paus i matchen Sverige - Portugal. Eftersom jag är lite dragen tänker jag inte ge mig in på att analysera den närmare.
Jag dricker öl i mjukisar, tjocksockar och en BBK tröja som jag fick av snubbe jag låg med. Pappa och bror mobbar mig för tröjan varje gång jag har på mig den och kallar personen i fråga spm jag fick den av för en kass fotbollsspelare. Jag har ofta på mig tröjan. Inte för att den har något sentimentalt värde för mig eller för att jag tycker om BBK nämnvärt. Jag använder den uteslutande för att den är stor + mjuk = skön. Min hela uppenbarelse just nu skriker dock tragik, men det skiter jag i. När matchen är över kanske jag orkar tvätta håret och dra på mig en outfit som inte väcker anstöt och dra ut på boddan. När besöktes boddan senast? Kan har varit min födelsedag år 2006 då jag krälade hem och däckade på toa? Dock vill jag minnas att jag befann mig där någon påsk också? Kanske 2007?
Anywho. Detta inlägg saknas substans och bör inte publiceras. Värdelöst. Men jag är full och kan därför inte styra över mina egna handlingar.
Jag dricker öl i mjukisar, tjocksockar och en BBK tröja som jag fick av snubbe jag låg med. Pappa och bror mobbar mig för tröjan varje gång jag har på mig den och kallar personen i fråga spm jag fick den av för en kass fotbollsspelare. Jag har ofta på mig tröjan. Inte för att den har något sentimentalt värde för mig eller för att jag tycker om BBK nämnvärt. Jag använder den uteslutande för att den är stor + mjuk = skön. Min hela uppenbarelse just nu skriker dock tragik, men det skiter jag i. När matchen är över kanske jag orkar tvätta håret och dra på mig en outfit som inte väcker anstöt och dra ut på boddan. När besöktes boddan senast? Kan har varit min födelsedag år 2006 då jag krälade hem och däckade på toa? Dock vill jag minnas att jag befann mig där någon påsk också? Kanske 2007?
Anywho. Detta inlägg saknas substans och bör inte publiceras. Värdelöst. Men jag är full och kan därför inte styra över mina egna handlingar.
Fun friday night!
Frågetecknet är utbytt mot ett utropstecken. Jag sket i att sova. Jag har istället spenderat den senaste halvtimmen med att penetrera kvällspressen för att ta reda på så mycket som möjligt om The Schlmans uppbrott samt Katrins nya man. Fun fun fun. Skvaller skvaller skvaller.
Jag tycker det är helt okej att leva sitt liv genom andra. Speciellt då mitt egna liv är relativt innehållslöst just nu.
Jag tycker det är helt okej att leva sitt liv genom andra. Speciellt då mitt egna liv är relativt innehållslöst just nu.
Fun friday night?
Är det okej att gå och lägga sig kl. 22.30 på en fredag? B-town gör mig tydligen obeskrivligt trött.
Sova sova sova.
Sova sova sova.
B-town
Har hamnat i B-town. Överraskade mor min med att komma hem inför hennes födelsedag på söndag. Kände även ett stort behov att lämna Umeyo för en sekund eller två.
Har redan hunnit med två Hansson häng på en och samma dag. Har även hunnit vara på bilprovningen med Yettan och hon var i prima skick. Hann även springa in på salong saxarna och be någon liten "intern" där klippa min lugg som höngde ner i ögonen vilket irriterade så förbannat. Alldeles snart ska jag dra mig mot Godishuset eller vad det heter och införskaffa snarra och sen tänkte jag beskåda min fader medan han försöker koppla in en fin liten "boxer" så Sverige matchen kan avnjutas imorgon. Vad jag ska sysselsätta mig med i två dygn till har jag ingen som helst aning om? Har iofs feta planer på att bli lite fet under min vistelse. Dvs. jag tänker äta. Det faktum att jag sedan i maj redan har lagt på mig 4 kilo extra är ett faktum jag tänker ignorera till på måndag. Eller så.
Har redan hunnit med två Hansson häng på en och samma dag. Har även hunnit vara på bilprovningen med Yettan och hon var i prima skick. Hann även springa in på salong saxarna och be någon liten "intern" där klippa min lugg som höngde ner i ögonen vilket irriterade så förbannat. Alldeles snart ska jag dra mig mot Godishuset eller vad det heter och införskaffa snarra och sen tänkte jag beskåda min fader medan han försöker koppla in en fin liten "boxer" så Sverige matchen kan avnjutas imorgon. Vad jag ska sysselsätta mig med i två dygn till har jag ingen som helst aning om? Har iofs feta planer på att bli lite fet under min vistelse. Dvs. jag tänker äta. Det faktum att jag sedan i maj redan har lagt på mig 4 kilo extra är ett faktum jag tänker ignorera till på måndag. Eller så.
ÄCKEL!
Idag slog det mig med kraft: Sveriges undergång är nära! Detta efter att alkoholmonopolet kontra etiken och moralen diskuterades under föreläsningen. Var jag står i den frågan tänker jag låta er lista ut själva, vilket inte borde var så svårt med tanke på att jag ofta och gärna yttrar mina partipolitiska åsikter i denna blogg. Nåväl, mina klasskamrater tyckte givetvis tvärtemot mig och pratade om vikten av fria val och tjäna så mycket pengar som möjligt. Jag spydde lite i munnen av rent äckel för min egna generation. Kände en vilja att ställa mig upp, peka med hela handen och skrika att dom minsann är kapitalistiska svin utan någon känsla för moral och etik överhuvudtaget. Hade även gärna lagt till ett äckel på slutet. Givetvis gjorde jag inte detta eftersom tanken på att få 30 karriärinriktade ekonomers vrede riktat mot min person inte alls tilltalar mig nämnvärt.
Så istället spyr jag min galla nu istället. Som en fegis. Utan att ge dom någon som helst möjlighet att försvara sig själva.
ÄCKEL!
Så istället spyr jag min galla nu istället. Som en fegis. Utan att ge dom någon som helst möjlighet att försvara sig själva.
ÄCKEL!
STAND UP!
Jag lämnade mitt emotionella bagage på ett smutsigt dansgolv klockan 02.43. Jag är dryga 90 kilo lättare!
Playa stand up!
Jordgubb + Guava = skiiiiiiiit
Nils gillar att dricka smaksatt Loka. Jag är inte alls för smaksatt mineralvatten. Naturell är mer min melodi. Eller lite citron. Men inget annat mumbo jumbo. Dock brukar jag ofta ta mig friheten att smaka hans Loka för att liksom få förfasas över denna hemska smakupplevelse. Idag slog Nils till på jordgubb och guava. Den smakade artificiellt bajs. Och vad är grejen med att peta in guava i allt? Vet någon ens vad guava är? Kan någon säga vad guava smakar? Kan någon ta ett oidentifierat objekt i sin mun och säga att det smakar guava? NEJ NEJ NEJ! Företagen slänger ju antagligen in det i en mängd produkter och säger att det är guava för ingen vet ju om det är guava eller inte.
Nåväl, jag googlade guava. Kommer från Sydamerika. Kom även på att jag åt det till frukost en gång när jag var där. Kommer dock inte ihåg hur det smakade. Vilket säger mycket som guavan i sig. Det är en menlös jävla frukt som företagen har bestämt är hipp och cool. Fy.
Nåväl, jag googlade guava. Kommer från Sydamerika. Kom även på att jag åt det till frukost en gång när jag var där. Kommer dock inte ihåg hur det smakade. Vilket säger mycket som guavan i sig. Det är en menlös jävla frukt som företagen har bestämt är hipp och cool. Fy.
Demolish Demolish Demolish
Sara: Det går bra nu! Flyyyyyyyyyyyyt!
Jag: Hell no! Jag är ett känslomässigt vrak vilket visar sig kroppsligt i en totalt demolerad hand.
Gårdagens nederlag har inte lagt sig riktigt än. Fortfarande en gnutta negativ. Men jag känner att det går åt rätt håll. Det är tur att mina nya Acne jeans är så sjukt snygga och får mig på bättre humör. Tillsammans med min nya, lite glittriga, mbym "jacka" så höjdes mitt humör avsevärt idag. Vem sa att man inte kunde köpa lycka? (och jag inser att det statementet går emot allt jag tror på rent politiskt, men dagar som dessa har jag rätt att vara ett kapitalistiskt svin, bara denna dag)
Jag: Hell no! Jag är ett känslomässigt vrak vilket visar sig kroppsligt i en totalt demolerad hand.
Gårdagens nederlag har inte lagt sig riktigt än. Fortfarande en gnutta negativ. Men jag känner att det går åt rätt håll. Det är tur att mina nya Acne jeans är så sjukt snygga och får mig på bättre humör. Tillsammans med min nya, lite glittriga, mbym "jacka" så höjdes mitt humör avsevärt idag. Vem sa att man inte kunde köpa lycka? (och jag inser att det statementet går emot allt jag tror på rent politiskt, men dagar som dessa har jag rätt att vara ett kapitalistiskt svin, bara denna dag)
Om inte detta är kärlek så vet jag då inte!
Sara har köpt sig ett par skor. Ett par asdyra skor. Ett par skor som har en sån prislapp som du aldrig berättar för mamma. Mycket fina skor. Skor som hon fick butiken att beställa in i rätt storlek. Problemet var att det inte riktigt var rätt storlek. Lite lite för små. Eller snarare behöver skorna en hel del användande för att blir perfekta. Eftersom jag har mindre fötter än Sara, och därför plågas mindre av dess trånghet, så har jag erbjudit mig att gå ut dom åt henne. Så nu har jag tagit på mig ett par tjocksockar, tryckt ner fötterna i skorna och traskar runt med dom hemma. Är inte det kärlek så säg? Gränslöst. Vackert. Och totalt osjälviskt. Fler borde vara som jag! Sannerligen.
Why God why????
Faller en faller alla. Jag har idag upplevt en korthuseffekt som inte var av dess like. En sak började trilskas och sen trilskades allt! Så jag gjorde det enda rätta. Jag satte mig platt på golvet i hallen och grät. Hulkade. Snorade. Ropade: Why God why???????????
Det började redan igår med denna jävla framtidsångest som ledde till att jag inte sov någonting i natt. Vilket fortsatte med en morgon med äcklig tvättstuga samt en hand som led av kontaktallergi som inte var av denna värld; blåsor, sår, sveda. Den fortsatte med ett försök att få tag i någon på vårdcentralen vilket givetvis var omöjligt. Kanske kunde ringa upp vid 15.30. Fortsatte med stress och en blödande hand. Till skolan där muppen till lärare vänligt meddelar att första inlämningsuppgiften ska vara inne imorgon (första dagen på kursen idag). För att kunna göra uppgiften krävdes kursbok á 640 kronor + artikelkompendium á 200 kronor. Status på kontot dryga 700 kronor. Lika med en jävligt omöjlig ekvation. Drog från lektionssalen med hat i bröstet. Vidare till Apoteket och inhandlade bomullshandskar, Locobase, vanlig handkräm och kortison. Nota: 160 kronor. Nuvarande status på kontot: 540 kronor.
Sen kom jag på att jag inte har råd att åka hem för mammas födelsedag. Sen kom jag på att jag inte har råd att köpa födelsedagspresent till mamma. Sen kom jag på att jag inte har råd att köpa den starkare kortisonen som ska skrivas ut på onsdag. Sen kom jag på att jag inte har råd att hämta ut nya p-piller. Sen kom jag på att jag inte har råd att köpa mat. Sen satte jag mig ner och grät som ett äckligt barn.
Jag hatar att leva ett liv som jag verkligen inte vill leva längre. Jag känner sån jävla leda att jag inte vet var jag ska ta vägen. Dock kan jag inte hoppa av då jag redan spenderat 3 år och två månader i skolan för att få en examen. Dragit på mig enorma skulder i form av ett studielån som fasiken inte räcker någonstans. Känns som ett jävla slöseri att hoppa av nu. Men det är vad jag vill. För jag pallar inte att leva detta liv längre. Jag orkar inte en endaste dag till. Jag är understimulerad, ledsen och fattig. Och kanske främst uttråkad.
Jag har fan i mig ont i själen.
Det började redan igår med denna jävla framtidsångest som ledde till att jag inte sov någonting i natt. Vilket fortsatte med en morgon med äcklig tvättstuga samt en hand som led av kontaktallergi som inte var av denna värld; blåsor, sår, sveda. Den fortsatte med ett försök att få tag i någon på vårdcentralen vilket givetvis var omöjligt. Kanske kunde ringa upp vid 15.30. Fortsatte med stress och en blödande hand. Till skolan där muppen till lärare vänligt meddelar att första inlämningsuppgiften ska vara inne imorgon (första dagen på kursen idag). För att kunna göra uppgiften krävdes kursbok á 640 kronor + artikelkompendium á 200 kronor. Status på kontot dryga 700 kronor. Lika med en jävligt omöjlig ekvation. Drog från lektionssalen med hat i bröstet. Vidare till Apoteket och inhandlade bomullshandskar, Locobase, vanlig handkräm och kortison. Nota: 160 kronor. Nuvarande status på kontot: 540 kronor.
Sen kom jag på att jag inte har råd att åka hem för mammas födelsedag. Sen kom jag på att jag inte har råd att köpa födelsedagspresent till mamma. Sen kom jag på att jag inte har råd att köpa den starkare kortisonen som ska skrivas ut på onsdag. Sen kom jag på att jag inte har råd att hämta ut nya p-piller. Sen kom jag på att jag inte har råd att köpa mat. Sen satte jag mig ner och grät som ett äckligt barn.
Jag hatar att leva ett liv som jag verkligen inte vill leva längre. Jag känner sån jävla leda att jag inte vet var jag ska ta vägen. Dock kan jag inte hoppa av då jag redan spenderat 3 år och två månader i skolan för att få en examen. Dragit på mig enorma skulder i form av ett studielån som fasiken inte räcker någonstans. Känns som ett jävla slöseri att hoppa av nu. Men det är vad jag vill. För jag pallar inte att leva detta liv längre. Jag orkar inte en endaste dag till. Jag är understimulerad, ledsen och fattig. Och kanske främst uttråkad.
Jag har fan i mig ont i själen.
Samtal med "person"
Samtal med "person" på Eastern palace där kinesisk buffé avnjöts.
Person: Fan jag litar inte på kineser
Jag: Hur menar du?
Person: Dom snackar ju en massa kinesiska och smider planer. Shady som fan.
Jag: Va?
Person: Opålitliga. Har ju liksom ingen aning om vad dom tjötar om.
Jag: Du är ju störd
Person: Lovar att dom spred mjältbrand och sars och grejer. Uppfann det hela.
Jag: Ehhhh
Person: Ja, menar överallt dog folk och i Kina dog ingen.
Jag: Det var väl i Kina typ alla dog av sars? Eller där i krokarna.
Person: Så var det.
Jag: Är du på väg någonstans? Du sitter helt snett.
Person: Men det är ju för att jag är rädd. Liksom beredd att springa härifrån. Redo för attack.
Jag: Ge dig!
Person: Skriv inte det här i bloggen. Jag har ju för fan en kusin som är adopterad från Kina.
Jag: Tänker jag visst göra. Och kalla dig en person.
Person: Fan jag litar inte på kineser
Jag: Hur menar du?
Person: Dom snackar ju en massa kinesiska och smider planer. Shady som fan.
Jag: Va?
Person: Opålitliga. Har ju liksom ingen aning om vad dom tjötar om.
Jag: Du är ju störd
Person: Lovar att dom spred mjältbrand och sars och grejer. Uppfann det hela.
Jag: Ehhhh
Person: Ja, menar överallt dog folk och i Kina dog ingen.
Jag: Det var väl i Kina typ alla dog av sars? Eller där i krokarna.
Person: Så var det.
Jag: Är du på väg någonstans? Du sitter helt snett.
Person: Men det är ju för att jag är rädd. Liksom beredd att springa härifrån. Redo för attack.
Jag: Ge dig!
Person: Skriv inte det här i bloggen. Jag har ju för fan en kusin som är adopterad från Kina.
Jag: Tänker jag visst göra. Och kalla dig en person.
Me and my Hills
Jag älskar The Hills. Men efter att ha sett på en massa The Hills i två dagar nu har jag upptäckt en mycket upprörande sak. INGEN i hela serien nämner någonsin alla Heidis skönhetsoperationer. Alla låtsas som om hon fortfarande ser likadan ut. Även fast det är uppenbart att hon har fixat boobsen, näsan, läpparna, lider av seriösa ätstörningar och satt in enorma mängder löshår. Men alla låtsas som om hon ser ut precis som förr. Jag lovar att det är äckel Spencer som fått henne att göra alla dessa operationer. Och hur gammal är hon??? Typ 22-23????? My god! Sånt där kan man väl börja påta med när naturen har haft sin hårda gång, men inte innan man fyllt 25 och fortfarande är jävligt söt. Upprörande.
Före
Efter
Nu ska jag tvinga ut Sara i stormen. Honestley. Det är verkligen storm. Flyger omkring saker och grejar. Förbannade helvete vad Umeås väder alltid trilskas.
Före
Efter
Nu ska jag tvinga ut Sara i stormen. Honestley. Det är verkligen storm. Flyger omkring saker och grejar. Förbannade helvete vad Umeås väder alltid trilskas.
Nu går vi vidare.
Helt okej utgång igår. Jävligt mycket folk. Hade trevligt med Olof och Mattias även om det blev lite för mycket testosteron vid vissa tidpunkter.
Kvällen slutade med att jag sprang gråtandes ut från Rex efter att ha stött på Herre Katastrof. Mycket förnedrande att stå i en taxikö, i regnet, på Vasaplan, i en catsuit, med skor som plågade mina fötter och snyfta förödmjukelse. Kom hem och slängde mig i Saras famn, rökte några cigg och blev förbannad. Jag är en rationell och smart människa. Jag ska inte utsätta mig själv för detta. NU är det färdigt. NU får det vara bra. Jag lyckades även övertala Sara att vi ska lämna Umeå på stört. Redan efter jul helst. Vi är färdiga här. Vi har haft vårt roliga. Vi har haft vårt tråkiga. Nu får det vara bra.
Fram till kvart i två var det en gemytlig kväll. Efter kvart i två var det mindre gemytligt. Same shit different day.
Du existerar inte längre. Luft. Poff!
Kvällen slutade med att jag sprang gråtandes ut från Rex efter att ha stött på Herre Katastrof. Mycket förnedrande att stå i en taxikö, i regnet, på Vasaplan, i en catsuit, med skor som plågade mina fötter och snyfta förödmjukelse. Kom hem och slängde mig i Saras famn, rökte några cigg och blev förbannad. Jag är en rationell och smart människa. Jag ska inte utsätta mig själv för detta. NU är det färdigt. NU får det vara bra. Jag lyckades även övertala Sara att vi ska lämna Umeå på stört. Redan efter jul helst. Vi är färdiga här. Vi har haft vårt roliga. Vi har haft vårt tråkiga. Nu får det vara bra.
Fram till kvart i två var det en gemytlig kväll. Efter kvart i två var det mindre gemytligt. Same shit different day.
Du existerar inte längre. Luft. Poff!
Jag och min catsuit
Eftersom mina vänner bangar så hänger jag med Saras vänner istället. Tomajto Tomaato. Bara jag får gå ut är jag nöjd.
Idag sportar jag min catsuit. Självklart lite leopard. Självklart snor tight. Dock känner jag inte att bilden riktigt gör min outfit rättvis.
Idag sportar jag min catsuit. Självklart lite leopard. Självklart snor tight. Dock känner jag inte att bilden riktigt gör min outfit rättvis.
Fucking crew!
Jag är så jävla sugen på en barrunda, men mitt crew har fasiken kastat in handduken på riktigt. Fjollor hela högen. Jag gillar inte när jag inte får som jag vill. Eller när det inte blir som jag vill.
Ska iaf möta upp Sara senare och fira att det är hennes sista kväll på Costas. Hade dock varit ball att ha nåt att göra tills dess. Hemma ensam en lördag kväll känns så jävla 2006! Nåväl, hoppas Sara slutar tidigt. Jag dör av bristen på sällskap.
Ska iaf möta upp Sara senare och fira att det är hennes sista kväll på Costas. Hade dock varit ball att ha nåt att göra tills dess. Hemma ensam en lördag kväll känns så jävla 2006! Nåväl, hoppas Sara slutar tidigt. Jag dör av bristen på sällskap.
Fighters don't quit and quiters don't fight!
Sara gav mig som förslag (för kanske hundrade gången?) att jag skulle ge upp katastrofkillen numbero uno. Nu är det dags. Ny era på alla sätt och vis. Nya utmaningar. Nu kör vi! Sara säger att det pirrar i magen. Jag håller med. Nu gäller det. Nu är det dags. Bara att slåss för livet. Slåss för den stundande framtiden. Måste ju liksom om vi en dag ska ta över världen och få det liv vi förtjänar. Så nu lämnar jag det gamla bakom mig och trallar vidare på andra banor.
The Hills maraton på MTV. Bästa lördags eftermiddagen like ever!
The Hills maraton på MTV. Bästa lördags eftermiddagen like ever!
Friday night fun!!
Drog till Nils och drack lite vin och åt onödiga mängder med chirre, dirre och ostbågar. Eftersom jag är totalt inspirationlös just nu så köpte jag dessutom dill och gräslök chip OCH dill och gräslök dipp. TRÅKIGT! Jag är totalt icke kreativ just nu. Orkade verkligen inte ta mig 30 sekunder extra för att välja någon annan dipp. Orkade bara inte liksom.
Bussen hem var givetvis helt smock med fulla 18-åringar. Jag fick klämma mig in och sedan hålla i mig för glatta livet i någon typ av bransläckare. 18-åringarna på bussen drog även igång den gamla klassikern: Andra sidan är ni klara? Mycket upprörande, men mest upprörande var att andra delen av bussen faktiskt svarade med: Jajamensan fattas bara! O ja! Jag dog lite inombords. Sakta men säkert. Vid Vasaplan hoppade dom av och jag fick äntligen sätta mig på plats och plugga in Ipoden bara för att dra igång till sentimental music av Magic Numbers. Fab!
För övrigt åt jag kokt kolrot och kokta ägg till middag. Mina egna fisar kommer gasa ut mig ur mitt egna hem. Funderar på att släppa några rökare i Saras rum så att hon har nåt trevligt att komma hem till. Generöst? Javisst!
Bussen hem var givetvis helt smock med fulla 18-åringar. Jag fick klämma mig in och sedan hålla i mig för glatta livet i någon typ av bransläckare. 18-åringarna på bussen drog även igång den gamla klassikern: Andra sidan är ni klara? Mycket upprörande, men mest upprörande var att andra delen av bussen faktiskt svarade med: Jajamensan fattas bara! O ja! Jag dog lite inombords. Sakta men säkert. Vid Vasaplan hoppade dom av och jag fick äntligen sätta mig på plats och plugga in Ipoden bara för att dra igång till sentimental music av Magic Numbers. Fab!
För övrigt åt jag kokt kolrot och kokta ägg till middag. Mina egna fisar kommer gasa ut mig ur mitt egna hem. Funderar på att släppa några rökare i Saras rum så att hon har nåt trevligt att komma hem till. Generöst? Javisst!
I pity you!
Jag är ledsen i själen. Hemskt att Katrin och Alex separerade, men denna smutskastning om kvinnorna och männen i deras liv och en massa dravel har ju gått överstyr. Så gör man inte!!!!!!!! Jag får fan i mig ont i hjärtat.
Om man nu har haft ett förhållande i sex år och detta har varit ett bra förhållande som de båda påstår så gör man inte varandra illa. Även fast de var länge sedan jag hade ett förhållande så har jag ändå haft ett väldigt långt och kärleksfyllt förhållande i mitt liv. Under lång tid trodde jag att det var mannen i mitt liv men den slentrianmässiga vardagen tog på något vis död på passionen. Men verkligen inte på kärleken. Nej nej nej, jag älskade honom av hela mitt hjärta och det var ett mycket fint förhållande. Jag skulle aldrig i hela mitt liv prata illa om denna människa. Det finns inte. Även fast han träffade en ny snabbt efter att det tog slut så skulle jag aldrig ha pratat illa om honom. Jag önskade honom bara lycka till. För så gör man med människor man respekterar.
Fuck, människor måste fasiken lära sig att vara snälla mot människor man älskar. Även om dom försöker såra så får man fasiken svara med snällhet. Kärlek dör fasiken inte lätt. Men det går jävligt mycket snabbare om man är elak med varandra. Så The Schulmans borde verkligen lära sig att visa lite respekt för varandra och behandla varandra med lite kärlek. Dom var tillsammans länge. Dom hade ett fint förhållande. Don't fucking kill that!
Om man nu har haft ett förhållande i sex år och detta har varit ett bra förhållande som de båda påstår så gör man inte varandra illa. Även fast de var länge sedan jag hade ett förhållande så har jag ändå haft ett väldigt långt och kärleksfyllt förhållande i mitt liv. Under lång tid trodde jag att det var mannen i mitt liv men den slentrianmässiga vardagen tog på något vis död på passionen. Men verkligen inte på kärleken. Nej nej nej, jag älskade honom av hela mitt hjärta och det var ett mycket fint förhållande. Jag skulle aldrig i hela mitt liv prata illa om denna människa. Det finns inte. Även fast han träffade en ny snabbt efter att det tog slut så skulle jag aldrig ha pratat illa om honom. Jag önskade honom bara lycka till. För så gör man med människor man respekterar.
Fuck, människor måste fasiken lära sig att vara snälla mot människor man älskar. Även om dom försöker såra så får man fasiken svara med snällhet. Kärlek dör fasiken inte lätt. Men det går jävligt mycket snabbare om man är elak med varandra. Så The Schulmans borde verkligen lära sig att visa lite respekt för varandra och behandla varandra med lite kärlek. Dom var tillsammans länge. Dom hade ett fint förhållande. Don't fucking kill that!
Same shit, different day
Vad ska det hända för skit idag då?
Ligger fortfarande kvar i sängen och det känns inte som om jag har en speciellt god lust att ta mig ur den. Har sett det senaste avsnittet av Entourage och de två senaste avsnitten av Gossip Girl är under nedladdning. Jag är totalt inspirationslös.
Jag innehar ett stort behov av att hänga ut. Ta en fika, ta en lunch, glo en film, käka lite godis, ligga i en sked, snacka dynga, prata allvar, lyssna på musik osv. Problemet är att jag inte har någon vidare lust att göra detta själv. Var är alla?
Johanna, är du död? Svara på sms för sjuttsingen! Puss.
Ligger fortfarande kvar i sängen och det känns inte som om jag har en speciellt god lust att ta mig ur den. Har sett det senaste avsnittet av Entourage och de två senaste avsnitten av Gossip Girl är under nedladdning. Jag är totalt inspirationslös.
Jag innehar ett stort behov av att hänga ut. Ta en fika, ta en lunch, glo en film, käka lite godis, ligga i en sked, snacka dynga, prata allvar, lyssna på musik osv. Problemet är att jag inte har någon vidare lust att göra detta själv. Var är alla?
Johanna, är du död? Svara på sms för sjuttsingen! Puss.
Dagens sista (en jävligt sentimental sådan)
Nu när jag ändå liksom är inne i detta träsk av gamla minnen tänker jag slå till med ett par gamla godingar medan jag röker dagens sista cigg. Som idag kommer bli två eftersom det är en "återminnas-natt" och jag då anser mig själv ha rätten att lyxa på lite grann.
Först ut kommer definitivt Lauren Hills låt Ex-factor. Året var 1998 och jag fick mitt hjärta krossat för första gången. Året var 2001och jag fick mitt hjärta krossat för andra gången. Året var 2006 (vårkant) och jag fick mit hjärta krossat för tredje gången. Sedan augusti 2006 har mitt hjärta krossats otaliga gånger av en och samma person. Låten är applicerbar även där. Allt detta hjärtkrossande beror oftast på att jag blir kär i individer med väldigt dysfunktionella personligheter. Lite som mig själv fast sju resor värre. Det blir en hel del sårande då liksom både av mig och personen jag har gett mitt hjärta till. Väldigt destruktivt. De destruktiva "förhållanderna" är ett återkommande moment i mitt liv.
Fy satan vad lång draget det där blev då! Hu! Just nu är jag alldeles för sentimental för mitt eget bästa. Att lägga ut en låttext kan ju vara det mest sentimentala man kan göra?! Here you go! Read it and weep my friends, read it and weep! Jag och Ex-Factor firar faktiskt 10 års jubileum i år och det är fan dags att jag delar med mig av låtens visdom.
It could all be so simple
But you'd rather make it hard
Loving you is like a battle
And we both end up with scars
Tell me, who I have to be
To gain some reciprocity
See, no one loves you more than me
And no one ever will
Is this just a silly game
That forces you to act this way
Forces you to scream my name
Then pretend that you can't stay
Tell me, who I have to be
To gain some reciprocity
See, no one loves you more than me
And no one ever will
No matter how I think we grow
You always seem to let me know
It ain't workin'
It ain't workin'
And when I try to walk away
You'd hurt yourself to make me stay
This is crazy
This is crazy
I keep letting you back in
How can I explain myself
As painful as this thing has been
I just can't be with no one else
See I know what we got to do
You let go and I'll let go too
'Cause no one's hurt me more than you
And no one ever will
Care for me, care for me
You said you care for me
There for me, there for me
Said you'd be there for me
Cry for me, cry for me
You said you'd die for me
Give to me, give to me
Why won't you live for me
Reminizzzzzzzz
Somliga nätter spenderar jag uppe långt efter läggdags. Detta är en dag som den tidigare beskrivna. Jag vet att jag kommer sitta vaken typ jävligt länge. Under sådana nätter sitter jag alltid och återminns. Tänker tillbaka. Blir förbannat sentimental i den tysta ensamhet som endast natten kan erbjuda. Jag tycker om dessa stunder. I natt ska jag sysselsätta mig med att gå igenom gamla bilder och bli sentimental. Kanske böla en stund. Eller iaf få lite darrläpp. Sen ska jag le lite. Över fina saker. Fina minnen. Det kommer bli en låååååååååång natt.
Eftertentakänslan
Tentan är skriven. För ett ögonblick njuter jag av känslan som kommer efter tenta. Lättnad. Lättnad även om det gick dåligt. Lättnad även om man har skrivit: Därför! alternativt Är detta ett svar? på alla frågor. Känslan av lättnad. Jag firade det hela med lite pasta, en kopp kaffe med sojamjölk och en Rapé under läppen. Sara, André och Mattias pluggar finanserieng i köket (tenta imorgon) och jag känner mig lite lustigt skadeglad. Mitt är avklarat. Jag kan njuta av känslan av lättnad som fyller min kropp.
Dock känner jag mig själv bäst. Snart kommer tristessen krypande. Känslan av tristess som uppkommer när jag inte lägre har något att oroa mig för. När jag inte längre har något överhängande skolprojekt som måste avslutad inom viss tid. Tristess. Lite ångest också. För mycket tid att fylla ut. Ingenting att göra. Tristessen dödar känslan av lättnad och lämnar mig kvar med en känsla av tomhet. Vad ska jag göra nu? Vad ska jag fylla tiden med till på måndag när inte skolångesten hänger över mig som ett svart moln? Jag har blivit institutionaliserad av skolsystemet . Jag klara mig inte utanför dess värld likt en dömd fånge som har spenderat 30 år i finkan. Jag är en icke fungerande individ utanför Umeå universitets väggar. Hur ska jag klara mig i framtiden?
Nåväl, vill någon hitta på nåt? Fika, bio, kravlöst sex, promenad, alkoholkonsumtion? Jag är öppen för förslag och är inte en kräsen individ alls.
Dock känner jag mig själv bäst. Snart kommer tristessen krypande. Känslan av tristess som uppkommer när jag inte lägre har något att oroa mig för. När jag inte längre har något överhängande skolprojekt som måste avslutad inom viss tid. Tristess. Lite ångest också. För mycket tid att fylla ut. Ingenting att göra. Tristessen dödar känslan av lättnad och lämnar mig kvar med en känsla av tomhet. Vad ska jag göra nu? Vad ska jag fylla tiden med till på måndag när inte skolångesten hänger över mig som ett svart moln? Jag har blivit institutionaliserad av skolsystemet . Jag klara mig inte utanför dess värld likt en dömd fånge som har spenderat 30 år i finkan. Jag är en icke fungerande individ utanför Umeå universitets väggar. Hur ska jag klara mig i framtiden?
Nåväl, vill någon hitta på nåt? Fika, bio, kravlöst sex, promenad, alkoholkonsumtion? Jag är öppen för förslag och är inte en kräsen individ alls.
Hej tentaångest!
Istället för att plugga följde jag med Sara för att testa skor (bra ursäkt?). För att sedan käka middag med henne och André på staden. För att sedan snacka skit i antalet timmar. Sen kom ångesten. Så jag tog bussen hem och läste igenom lite anteckningar. Hej tentaångest! Kan inte ett skit. Vet inte ett skit. Fattar nada av urålderliga lokaliseringsteorier. Fattar nada av störda diagram. Fattar nada bara rent generellt.
Jag trodde jag var smart. Men egentligen är jag dum. Egentligen mest lat. Men min lathet gör att jag känner mig dum.
Håll tummarna för mig imorgon kring kl. 9 till drygt kl. 13. Jag tror att det var då det var tenta? Har faktiskt glömt kolla. Kanske borde göra det?
Bajs.
Jag trodde jag var smart. Men egentligen är jag dum. Egentligen mest lat. Men min lathet gör att jag känner mig dum.
Håll tummarna för mig imorgon kring kl. 9 till drygt kl. 13. Jag tror att det var då det var tenta? Har faktiskt glömt kolla. Kanske borde göra det?
Bajs.
Den slentrianmässiga dansen.
Idag skulle jag verkligen vara en duktig student och plugga heeeeeeeeeeeeela dagen. Jag gav upp exakt kl. 13.56 och tog min cykel hem från campus i regnet.
Sen la jag mig och sov i 45 minuter. Nu känner jag mig ganska pigg. Har satt in en snus och dricker ytterligare en kopp kaffe. Men pluggpeppen verkar inte vilja infinna sig. Det går bara inte. Är inte skolan slut snart? Jag är så in i helvete jävla less. Jag vill ha ett normalt liv som inte betår av ändlösa föresläsningar, miljoner koppar kaffa, nikotin i överdrift och en pengabrist som inte är av denna värld.
Snälla kära gode Gud släng ett bra jobb min väg. Eller egentligen behöver det inte vara speciellt bra. Jag nöjer mig med ett mindre bra. Bara det består av en gnutta stimuli. Bara en liten liten gnutta.
Sen la jag mig och sov i 45 minuter. Nu känner jag mig ganska pigg. Har satt in en snus och dricker ytterligare en kopp kaffe. Men pluggpeppen verkar inte vilja infinna sig. Det går bara inte. Är inte skolan slut snart? Jag är så in i helvete jävla less. Jag vill ha ett normalt liv som inte betår av ändlösa föresläsningar, miljoner koppar kaffa, nikotin i överdrift och en pengabrist som inte är av denna värld.
Snälla kära gode Gud släng ett bra jobb min väg. Eller egentligen behöver det inte vara speciellt bra. Jag nöjer mig med ett mindre bra. Bara det består av en gnutta stimuli. Bara en liten liten gnutta.
